Pengar för att utreda arbetsförmåga saknas – SKR vädjar till minister

Försäkringskassan beställer utredningar av individers arbetsförmåga i långa eller komplexa sjukfall av regionerna, som är skyldiga att utföra dem. I vanliga fall beställer Försäkringskassan i genomsnitt 20 utredningar om dagen under ett år. Men nu har beställningarna plötsligt upphört.

– Det är djupt olyckligt att vi har blivit tvungna att pausa på det här sättet, framför allt för dem som väntar på utredning. Vi vill ju gärna ha en jämn beställningsström som inte bygger några köer, säger Marcus Nordlund Wadström, stabschef på Försäkringskassans avdelning för sjukförsäkring.

Beslutet har fått SKR att reagera med ett skarpt formulerat brev till regeringen. Där listas inte mindre än 40 negativa konsekvenser av stoppet. Några av dem är att verksamheter stängs och att anställda blir utan arbete under fyra månader. Därtill riskerar köerna bli längre, och det finns också risk för kompetensbrist i framtiden.

– Den största risken är att invånarna som har behovet av utredning inte får den, och det är ju illa om man inte kan hjälpa patienterna. Sedan finns det ett antal risker för regionernas verksamheter, säger Johan Kaarme, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKR.

Dessutom påverkas regionernas förtroende och tilltro till Försäkringskassan, menar SKR.

Ni skriver att »arbetet med relationer, förtroende och kvalitet raseras«. Vad syftar ni på?

– Bilden jag har är att detta kom väldigt abrupt. Beskedet kom till oss i anslutning till midsommar. Det hade underlättat om man hade aviserat i förväg att detta skulle komma. Att beskedet kom kort inför uppehållet skadar ju förtroendet, säger Johan Kaarme.

Försäkringskassans plan är att ta igen beställningsuppehållet i slutet av året då myndigheten får tillgång till 2026 års anslag. Men att regionerna ska ta sig an hälften av fallen under årets slut fungerar inte, enligt SKR. »Det är omöjligt att beta av kön som bildats vid fyra månaders uppehåll, samtidigt som nya utredningar begärs under årets sista kvartal«, skriver organisationen.

Marcus Nordlund Wadström på Försäkringskassan säger att han förstår att tilltron och förtroendet för myndigheten har påverkats. Däremot kommenterar han inte de många andra negativa konsekvenser som SKR listar i sitt brev till regeringen.

– Jag ser inte att vi fullt ut kan överblicka och därmed kommentera de andra delarna, till exempel regionernas affärsmässiga och organisatoriska konsekvenser. Vi kan inte ha någon inblick i vad det kan få för konsekvenser.

SKR beskriver det som att det blir omöjligt för regionerna att utföra halva årets arbete de tre sista månaderna på året. Hur ser ni på det?

– Vi vill ju absolut inte att det ska vara sådana här uppehåll. Vi gör allt vi kan för att det inte ska bli det. Att köerna är besvärliga att hantera har vi full förståelse för.

Om inte regeringen tillskjuter mer pengar kommer en del av utredningarna i år att flyttas framåt i tiden, och färre utredningar kommer att kunna göras under detta och nästa år.

– Men vi har inte möjlighet att beställa utredningar förrän vi ser att vi kan få finansiering. Det här är ett budgetanslag som finansieras av regeringen, och när budgeten är slut är budgeten slut.

Varför räcker då inte pengarna? Dels handlar det om att regeringen har bestämt att regionerna får mer betalt för varje utredning som Försäkringskassan beställer. Ersättningarna har höjts med 15 procent. De längre sjukfallen har också blivit fler, förklarar Marcus Nordlund Wadström.

– När verksamheten är behovsstyrd och behovet ökar, medan anslaget består, är det inte konstigt att vi hamnar i ett läge där det blir för lite pengar i anslaget. När det dessutom är ett anslag utan möjlighet till kredit, då tar det verkligen helt stopp.

Statistik från myndigheten visar också att de långvariga sjukfallen, som pågått i minst två år, har ökat med cirka 25 procent sedan början av 2020. I mars 2025 uppgick de till cirka 55 000. Det är främst sjukfall som pågått i över sex år som ökat.

Försäkringskassan har meddelat regeringen både 2024 och i år att myndigheten anser att det behövs ett större anslag.

Både SKR och Försäkringskassan vill ha ett besked av regeringen inom kort.

– Det blir oerhört svårt att hantera det här annars, säger SKR:s Johan Kaarme.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje svarar Läkartidningen via mejl att budgeten ska ge Försäkringskassan förutsägbarhet i planeringen, men att situationen som uppstått är olycklig.

»Försäkringsmedicinska utredningar är ett viktigt verktyg vid bedömning av rätten till ersättning i sjukpenningärenden men det är inte det enda verktyget. Min bild är därför att Försäkringskassan har stora möjligheter att planera verksamheten och prioritera ärenden utifrån tilldelade budgetmedel. Det är mot bakgrund av det olyckligt att den situation som SKR beskriver har uppkommit och jag avser att fortsatt följa frågan i nära dialog med Försäkringskassan«, skriver socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Läs också:
Regionerna ska ersättas mer för försäkringsmedicinska utredningar