Remissinstanser vill ha mer tydlighet om ansvar för abortvården

I början av året kom utredningen om en ny abortlag. Den föreslog bland annat att andra yrkesgrupper än läkare ska få utföra aborter och att medicinska aborter ska kunna genomföras i hemmet utan att den som är gravid besöker sjukvården fysiskt.

De flesta remissinstanser ställer sig bakom syftet om att modernisera den 50-åriga abortlagen, men utformningen av vissa förslag ifrågasätts. Speciellt gäller det att lagen inte ska ange vilka yrkesgrupper som blir behöriga att utföra aborter, annat än att det är hälso- och sjukvårdspersonal. Precis som i övrig hälso- och sjukvård är det kunskap och kompetens som ska avgöra vem som ska få göra vilka insatser, menar utredaren.

Här menar bland andra Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) att lagen även fortsättningsvis ska ange en eller flera yrkesgrupper. Det är viktigt att det är personal med rätt utbildning och kompetens som handlägger aborter, menar de. De drar paralleller till lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar, där det anges exakt vilka yrkesgrupper som får bedriva denna vård.

Läkarförbundet ställer sig bakom flera av förlagen, bland annat att aborter ska kunna genomföras i hemmet. Förbundet ser dock vissa risker med förslaget att andra yrkesgrupper än läkare ska kunna tillhandahålla abort. Även om förbundet inte säger nej till att fler yrkesgrupper ska få utföra abort, menar man att utredningen inte fullt ut har vägt in de risker som finns.

Organisationen framhåller att sjuksköterskors och barnmorskors utbildning inte är inriktad på medicinsk kompetens utan på omvårdnad. »Otydligheten kring vad för kompetens som avses innebär också en risk att barnmorskor, i en stressad vård, sätts i situationer där de förväntas utföra uppgifter de inte har tillräcklig kompetens för«, står det i remissvaret. Läkarförbundet bedömer det också som olämpligt att andra yrkesgrupper än läkare får möjlighet att förskriva potentiellt beroendeframkallande läkemedel som opioider.

Vårdförbundet lyfter i stället fram att majoriteten av de medicinska aborterna redan i dag handläggs självständigt av barnmorskor. Detta även när det gäller läkemedel, då barnmorskan bedömer dos- och smärtlindringsbehov med stöd av generella direktiv. De anser därför att utredningen borde ha lämnat förslag om en utökning av barnmorskors förordningsrätt, i stället för att föreslå ytterligare en utredning i denna fråga.

Av regionerna får förslagen mestadels ett positivt bemötande, även riktningen mot ett allt större ansvar för barnmorskor. Region Sörmland konstaterar att det »är naturligt och följer den praxis som redan råder i verksamheterna«.

Västra Götalandsregionen håller med om att det i dag är möjligt med en annan rollfördelning i abortvården, men menar att utredningens bild av läkarens roll i dagens abortvård inte är komplett. Läkarnas arbete handlar inte bara om bedömningar av medicinskt komplicerade fall och akuta situationer; de är också med och utformar de lokala rutinerna och de generella ordinationer som gör det möjligt för barnmorskor och sjuksköterskor att dela ut läkemedlen, påpekar regionen. I remissvaret betonas därför att det är viktigt med en »fullgod tillgänglighet till läkare inom abortvården«.

Stor uppmärksamhet i debatten fick förslaget att ordet kvinna ersätts med »den som är gravid«, med syftet att aborträtten ska gälla alla som är gravida, oavsett juridisk könstillhörighet.

Flera myndigheter ställer sig bakom denna förändring. I linje med utredarens resonemang hänvisar Socialstyrelsen till att det borttagna steriliseringskravet för personer som byter juridiskt kön ju har lett till att även juridiska män kan bli gravida. Samtidigt anser till exempel Jämställdhetsmyndigheten och Region Skåne att ordet »kvinna« ska vara kvar i texten. De hänvisar till att kvinnor annars osynliggörs, vilket är negativt i en så central kvinnorättsfråga som aborträtten. Jämställdhetsmyndigheten föreslår att »kvinna eller den som är gravid« används i lagtexten. Svensk förening för obstetrik och gynekologi har en liknande linje.

Region Dalarna vill behålla ordet »kvinna«, men föreslår att det skulle kunna kombineras med en förklaring av varför ordet används och att användandet av ordet inte syftar till att kränka någon. Att frågan väckt mycket diskussion vittnar också Svenska barnmorskeförbundets remissvar om. De avstår att kommentera språkbruket i remissen eftersom de inte är överens i frågan.