Skas: En tredjedel av operationskön var inaktuell

Behöver patienterna på väntelistorna verkligen opereras? Det borde vara en fråga som sjukvården har stenkoll på. Men det är inte alltid så, enligt Anders Plantin, strateg och tidigare kärlkirurg vid Skaraborgs sjukhus (Skas).

– När det gäller köer och väntetider har sjukvården hamnat i ett läge där man inte har koll. Vi har en massa patienter – men hur många har ett faktiskt behov? Kan vi inte svara på det är det svårt att veta hur mycket resurser vi behöver, säger han och fortsätter:

– Det är verkligen inte »rocket science«. Men det är inte alltid så enkelt att få till en strukturerad process och övervakning av flödet på en aggregerad nivå.

Anders Plantin leder en översyn av operationsprocesserna på Skaraborgs sjukhus som startade i april i fjol. Det handlar varken om mer resurser eller fler operationer, utan framför allt om ordning och reda: bättre planering och tydligare riktlinjer. Målet är att samtliga patienter på operationslistan ska vara redo att opereras inom tre månader.

– Kallar man en patient som har stått i kö i två år och som inte dyker upp, är det två timmar förlorad salstid som var planerad för den operationen.

– Det är lätt att säga att det är resursbrist. Men när resursen är begränsad så gäller det att se till att man opererar rätt patienter vid rätt tidpunkt. Många har nog inte varit medvetna om hur deras väntelistor ser ut.

Ett annat problem med inaktuella kölistor är att Västra Götalandsregionen riskerar att upphandla vård av externa vårdgivare med felaktiga data som grund, enligt Anders Plantin.

– Om man inte håller efter ett system och övervakar det hela tiden, blir det oordning. Därför behöver man ha strukturerade processer, strukturerad övervakning och ha koll på hur saker och ting förändras hela tiden.

När varje läkarspecialitet gick igenom sina listor med väntande patienter och varje patientfall granskades individuellt upptäcktes det att listorna i ungefär en tredjedel av fallen var inaktuella. En del patienter hade fått en operation någon annanstans eller behövde inte operation av andra skäl, andra hade flyttat utomlands eller till en annan region. Det har också satts upp tydliga regler för vilka patienter som får sättas upp på väntelistan.

Genom att hålla listorna uppdaterade kunde nästan 1 000 inaktuella patienter tas bort, och antalet långväntare har också blivit betydligt mindre: 29 stycken hade väntat längre än ett år på operation i början av juni i år, jämfört med 335 patienter i fjol.

Anders Plantin kom till Skaraborgs sjukhus som AT-läkare på 90-talet och blev kvar. Han utbildade sig till allmän- och kärlkirurg, områden där han länge varit involverad i utbildningsfrågor. Under 2010-talet började han, något ofrivilligt, att forska på Chalmers tekniska högskola. En drivkraft var frustration och en känsla av att organisatoriska problem alltför ofta lägger krokben för det medicinska arbetet.

Googlar man Anders Plantin dyker det upp ett flertal artiklar om operationsköer som han lyckats korta ned eller få bort. 2013 hade kirurgkliniken på Skaraborgs sjukhus i Skövde minskat sina vårdköer från 120 dagar till 30 dagar.

Det är centralt att förändringarna kommer från medarbetarna på golvet, enligt honom.

– Medarbetarna är de som vet hur verksamheten fungerar och det är också de som, med rätt verktyg, kan komma fram till de bästa förslagen och förändringarna, i stället för att det kommer »top down«.

I höst fortsätter arbetet med att bygga in och implementera en bra struktur för att hålla kölistorna uppdaterade samt planera operationsflödet och resurserna bättre på både kort och lite längre sikt på sjukhuset.

– Arbetsmiljön har blivit mycket bättre där det fungerar.  Nu kommer det patienter när de blir kallade till operation, och de som kommer vill och ska bli opererade, säger Anders Plantin.