Henrik Zetterberg är den första ST-läkaren inom akutsjukvård i Dalarna. Läkartidningen berättade i veckan om hur han för ett år sedan skapade en ST-utbildning i akutsjukvård tillsammans med sin närmaste chef Gabriella Hult. Hans huvudhandledare har sin fasta tjänst på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, medan studierektorn är knuten till Helsingborgs lasarett. De är på plats på närakuten i Ludvika, där Henrik Zetterberg har sin bas, ungefär var sjätte vecka. I det vardagliga arbetet handleds han av timanställda specialistläkare. Tanken är att Henrik Zetterberg ska randa sig på Karolinska universitetssjukhuset och Helsingborgs lasarett för att få erfarenhet från större akutmottagningar som leds av akutläkare. 

Swesem tycker dock upplägg där ST-läkarna inte ingår i ett etablerat ST-program är problematiska.    

– Skulle man kunna tänka sig en kirurg-ST på en ort där det inte finns en kirurgklinik eller några specialister på plats hela tiden? Den situationen hade nog inte uppstått, säger Frida Meyer, ordförande i Swesem och överläkare i akutsjukvård vid Universitetssjukhuset i Linköping.  

Frida Meyer är överläkare inom akutsjukvården inom Region Östergötland och ordförande för Swesem. Foto: Privat

Det är nödvändigt att handledning av specialist i akutsjukvård fysiskt finns på plats för att kunna tillgodoräkna sig tiden och lära sig arbeta som en akutläkare, enligt henne.  

– Det är grundförutsättningen, vilket även framgår av Socialstyrelsens föreskrifter. Har man inte specialister som bor på orten bör man ha seniora specialister som är tätt etablerade och finns kvar över tid. Man kan inte ha hyrläkare som ska lära upp unga doktorer. 

Frida Meyer fortsätter:

– Det är sagt att det ska finnas en specialist i akutsjukvård fysiskt närvarande på plats för att man ska kunna tillgodoräkna sig detta som utbildningstid. Mentorsamtal kan man ha på distans, men den direkta handledningen behöver vara på plats. 

Vilka är de största riskerna med ett sådant upplägg, enligt er? 

– Det är en grannlaga uppgift att se till att man uppfyller utbildningsplanen. Det är ganska tydligt ställda mål. Men jag tror också det är en stor risk att man inte får en yrkesidentitet och en förståelse för vad specialiteten innebär om man inte skolas in en social gemenskap.  

Eftersom akutsjukvård är en relativt ny specialitet finns det, enligt specialitetsföreningen, en del exempel där ST-utbildning har startats trots att bra förutsättningar saknats.

– Man var tvungen att börja någonstans, och då blev det lite olika lösningar. I ett historiskt perspektiv får man se det som att det var så det blev då. Men nu är det andra förutsättningar. Vi har runt 700 specialistläkare i akutsjukvård i Sverige. I dag kan man starta nyetableringar med specialister redan från början och anställa ST-läkare när verksamheten kommit i gång. 

Under de två decennierna som gått sedan akutsjukvård blev en egen basspecialitet i Sverige har en hel del akutläkarsatsningar kollapsat. För några år sedan startade Swesem en så kallad etableringsgrupp som ger stöd och råd till vårdgivare som vill starta utbildningar.  

– Det är en kompetensresurs som regioner och sjukhus kan vända sig till för att få information om vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att det ska gå bra och hålla över tid, säger Frida Meyer.

Hon tillägger: 

– Vi vill självklart att folk ska bli akutläkare, men vi vill också att det ska bli bra kvalitet på utbildningen. 

Swesems rekommendation är att läkare som vill bli specialister i akutsjukvård utbildar sig inom ett etablerat program, där de ingår en i en grupp utbildningsläkare. Sedan kan man randa sig på kliniker vid hemsjukhuset. 

Swesem anser att det krävs tydligare och skarpare nationella regler för läkares specialiseringstjänstgöring. Frida Meyer tycker att exemplet i Dalarna visar på en otydlighet i regleringen.

– Sverige har extremt lite reglering kring läkares vidareutbildning. Vem som helst kan starta en utbildning. I andra länder är normen att man har definierade utbildningsprogram, ofta på stora sjukhus, och programmen ska vara certifierade av en extern part som en myndighet, säger Frida Meyer.  

Gabriella Hult i Region Dalarna vidhåller att de anser sig kunna erbjuda en ST-utbildning med hög kvalitet. När närakuten i Ludvika startade sin verksamhet 2021 bemannades den med hyrläkare, men sedan ett år har de tidigare hyrläkarna timanställts direkt av regionen och från första juli finns även en deltidsanställd specialist i akutsjukvård i Ludvika.

Det finns därför alltid en specialistläkare i akutsjukvård på plats när ST-läkaren arbetar, enligt Gabriella Hult, som även betonar att de följer ett etablerat ST-program från Helsingborgs lasarett. Specialistläkargruppen har tillsammans med studierektorn bedömt vilka specialistmål som kan uppnås genom tjänstgöring i Ludvika, med lokala anpassningar och kompletterande randningar. De har även använt Swesems styrdokument.

– Det är inte så att vi har hittat på ett eget hemsnickrat program. Jag skulle säga att det är handledning för kompetensutveckling samt dagligt kliniskt stöd av hög kvalitet. Eftersom vi bara är två läkare dagtid kan ST-läkaren verkligen få en nära och bra handledning. De sitter i princip bredvid varandra hela arbetspasset.

Gabriella Hult tillägger att det kommer göras löpande uppföljningar av utbildningskvalitet och måluppfyllelse, exempelvis genom externa granskningar.

– Vi behöver föregå med gott exempel och visa för akutläkar-Sverige att vi uppnår målbeskrivningen, men även visa internt för Dalarnas övriga kliniker att vi hanterar akutverksamheten och utbildningsuppdraget.

Hon ser inga hinder för att göra akutläkarsatsningar på mindre enheter som närakuten i Ludvika.
– Vi tycker vi har förutsättningarna här just för att vi är små. Det gör det enklare att ta initiativ till förändringar. Samtidigt är det så att vår enhet är beroende av akutläkarkompetensen. Den är kritisk för att klara av uppdraget att erbjuda kvalitativ akutsjukvård med befintliga resurser.
Idén att starta en ST-utbildning för akutläkare i Ludvika kommer från läkarna själva, inte från ledningen. Förhoppningen är att anställa fler ST-läkare i akutsjukvård inom kort. Visionen på längre sikt är att utbilda specialister i akutsjukvård i Ludvika även för Falun lasaretts räkning.
– Vi är i början av att bygga upp en ST i akutsjukvård. Det är en långsiktig satsning i samarbete med regionen, politiken och ledningen.

Läs också:
När ST för akutläkare inte fanns skapade han tjänsten: »Jättekul«
Akutläkare vinner mark – men leder få mottagningar
Varför fungerade inte akutläkarsatsningen i Örebro?
Hon banade väg för akutläkarna