Sylf: Migrationsverkets lista visar på låga underläkarlöner

Den svenska medianlönen är i dag 37 100 kronor, och regeringen vill att detta blir det nya lönekravet för att få arbetstillstånd i Sverige för personer från tredje land, det vill säga länder utanför EU och EES. Samtidigt har det stått klart för regeringen att det finns många yrkesgrupper som inte alltid når upp till en medianlön och som Sverige samtidigt kan behöva rekrytera utomlands.

Detta är bakgrunden till att Migrationsverket har tagit fram en undantagslista med 152 yrken, inklusive AT-läkare och kategorin »Övriga läkare«.

Jesper Andersson är lönepolitiskt ansvarig på Sveriges yngre läkares förening (Sylf).  Han menar att undantagen för gruppen AT-läkare visar på en dålig löneutveckling sedan över ett decennium tillbaka, en utveckling de delar med ST-läkarna och hela underläkargruppen. Underläkarnas löner har inte följt med det övriga samhällets löneutveckling, enligt Sylf.

– Att undantag behöver göras för denna grupp av läkare är ytterligare ett bevis på hur fel lönenivåerna hamnat för läkare tidigt i karriären. Hade löneutvecklingen varit i nivå med övriga samhällets under det senaste decenniet så hade man inte behövt skapa undantag, skriver han i ett e-postsvar.

Han kallar lönenivåerna oskäligt låga, inte minst för att det handlar om löner till grupper som tillhör vårdens grundpelare. Ett bättre alternativ till att sätta upp invandrade läkare på undantagslistor som tillåter relativt låga löner vore att regionerna erbjuder lönemässigt attraktiva lönenivåer, menar han.

Till saken hör att ingen tredjelandsmedborgare har sökt arbetstillstånd för att arbeta som AT-läkare under 2023 och 2024, vilket framgår av Migrationsverkets rapport, som ligger till grund för listan.

Att de ändå är med på listan motiverar Migrationsverket med att förhållandena kan ändras i framtiden, inte bara för AT-läkarna utan för en lång rad yrken på listan.

– Vår rekommendation till lagstiftaren är att man inte väger in ansökningshistorik när man ska fastställa undantag som ska gälla framåt, eftersom svenska arbetsgivare generellt sett – inte bara inom sjukvården och läkaryrket – ju kan hitta vägar att rekrytera hit arbetskraft från tredje land, säger Migrationsverkets biträdande uppdragsledare Hanna Geurtsen, som skrivit rapporten.

När det gäller den andra yrkeskategorin, »Övriga läkare«, är det annorlunda. Här mottog Migrationsverket cirka 500 ansökningar om arbetstillstånd under tidsperioden 2023–2024, varav cirka 8 av 10 beviljades.

Myndigheten kan inte beskriva vilka typer av anställningar som arbetstillstånden syftar på, men enligt Region Skåne handlar det om tredjelandsmedborgare som är på väg mot svensk legitimation, alltså underläkare som av olika skäl inte är AT-, BT- eller ST-läkare. Det kan till exempel vara utlandsutbildade läkare från tredje land som arbetar på särskilt förordnande medan de genomgår kunskapsprov och praktisk tjänstgöring. Det kan också vara läkarstudenter i slutet av utbildningen som har möjlighet att arbeta som underläkare i väntan på examen och legitimation, och svenskutbildade, legitimerade läkare som avslutat AT men ännu inte påbörjat ST.

En liknande bild ges av Jesper Andersson på Sylf, som förklarar att gruppen till stor del är läkare som är redo att påbörja sin utbildningstjänst som AT-, BT- eller ST-läkare, men som inte fått en sådan på grund av att det finns för få sådana utbildningstjänster.

– Man får då i stället jobba som vikarierande underläkare, ofta med ytterligare sämre villkor i form av lön och stöd, säger han.

Regeringskansliet bereder nu frågan om ett generellt högre lönekrav med utgångspunkt från utredningen »Nya regler för arbetskraftsinvandring« (SOU 2024:15), tillsammans med förslagen på undantag.

Det finns även ett annat alternativt förslag på regeringens bord, även det från arbetskraftsinvandringsutredningen. Det ska adressera problematiken med lönekrav på just invandrare från tredje land med legitimationsyrken som efterfrågas i Sverige.

Alternativförslaget gäller läkare, tandläkare och sjuksköterskor som har en legitimation från sitt hemland.

– Om du kommer till Sverige med en utländsk läkarlegitimation och en arbetsgivare anställer dig i syfte att du ska uppnå en svensk legitimation får du ofta en anställning i ett annat vårdyrke. Här föreslås då att det generella lönekravet inte ska gälla dig för denna anställning, förklarar Migrationsverket Hanna Geurtsen.

Utredarens tanke med detta förslag att arbetsgivaren ska få avlöna en läkare från tredje land med kollektivavtalsenlig lön för det temporära yrke denne har under tiden fram till läkarlegitimation, även om lönenivån ligger under det nya kravet på svensk medianlön för arbetskraftsinvandrare.

Läs mer:
»Utländska läkare kan mycket väl vara i majoritet ganska snart« 
Vägar till svensk legitimation för läkare utbildade i tredje land