– Folkets pris känns ju fantastiskt! Jag är rörd, säger Jonas F Ludvigsson när Nerikes Allehanda dyker upp och överraskar honom med beskedet om utmärkelsen.

I artikeln kommenterar Nerikes Allehandas chefredaktör valet av pristagare så här:

– Det här är priset för allt arbete du gjort, men också för att du vågar stå upp vid svåra etiska frågor och vågar hålla en linje. Du slår vakt om yttrandefriheten.

Som Läkartidningen berättat utsattes Jonas F Ludvigsson av en våg av hat och hot efter att i en studie i New England Journal of Medicine dragit slutsatsen att förhållandevis få barn i Sverige blivit mycket svårt sjuka på grund av covid-19 under den första pandemivåren – trots öppna skolor.

Mängder av hätska kommentarer rasslade in på sociala medier och via mejl – om att det var hans fel att 9 000 människor i Sverige dött, att han verkade i svenska rasbiologers anda och att han var en sjuk människa.

Trots hatstormen stod Jonas F Ludvigsson fast vid sin slutsats att skolorna bör vara öppna under pandemin. Däremot valde han att sluta forska och uttala sig om covid-19.

– Det är klart att debatten eller diskussionen tappar en röst, och kanske – om jag ska vara ärlig – en ganska insatt röst. För det är ju ändå något som jag har forskat på. Men jag väljer att ligga lågt. Jag väljer att inte uttala mig, för jag tycker att priset är för högt att betala, sa han till Läkartidningen i februari 2021.

Trots beslutet att sluta forska om covid-19 har han haft fullt upp. På sistone har han bland annat tagit fram riktlinjer för vad vården bör tänka på kring flyktingbarn från Ukraina, genom att sammanställa statistik tillsammans med en ukrainsk läkare, enligt Nerikes Allehanda.

Läs också:

Risk att forskare skräms till tystnad

Jonas F Ludvigsson: Underskatta inte ukrainska barns sårbarhet