»Vi är en del av en stark internationell rörelse för bättre patientsäkerhet«

Och om någon trodde att Sverige på något sätt är ensamt, unikt eller mer framstående i patientsäkerhetsfrågor än andra länder så är det fel. I själva verket är vi som är här idag en del av en stark internationell rörelse för bättre patientsäkerhet.
Det sade Socialstyrelsens chef Kjell Asplund när han inför drygt 700 deltagere invigde den andra nationella patientsäkerhetskonferensen i Stockholm
Han berättade att WHO arbetar mycket med dessa frågor och nyligen har etablerat ett globalt nätverk. EU gör det också, bland annat genom Luxemburgdeklarationen om patientsäkerhet i Europa. OECD har tagit fram 20 kvalitetsindikatorer med inriktning på patientsäkerhet och så vidare.
– Många professionella organisationer, både nationella och internationella, har spännande ambitiösa program kring patientsäkerheten, framhöll han.
I USA dör 98 000 människor i vårdrelaterade skador varje år, två miljoner får vårdrelaterade infektioner. Skulle man översätta det till svenska förhållanden blir det 4 000 dödsfall per år samt 80 000 vårdrelaterade infektioner.

Väldigt mörkertal
– Förfärande siffror. Men så illa kan det väl ändå inte vara i Sverige? Svaret är att vi egentligen inte vet förrän vi systematiskt mäter skador och komplikationer i vården. Det har mätts och då har man nästan genomgående avslöjat problemets allvar.
Några svenska siffror – till patientskadeförsäkringen anmäls 9 000 skador, HSAN får över 3 000 anmälningar och Socialstyrelsen får över 1 000 Lex Maria-anmälningar – varje år.
– Alla dessa skador är inte vårdrelaterade. Men å andra sidan finns ett väldigt mörkertal – långt ifrån alla skador anmäls, underströk Kjell Asplund.
Institutet för hälsoekonomi beräknade nyligen årskostnaderna för skador vid fem typer av operationer samt förlossningar. Enbart för dessa sex insatser räknade man med en årskostnad för skador på 186 miljoner kronor.
– Så man kan lugnt säga att det totalt sett rör sig om miljardkostnader, säkert mångmiljardkostnader varje år. Och bakom dessa råa siffror döljer sig mycket lidande, påpekade Kjell Asplund.
– De som säger att »skador händer inte här, de händer inte i Sverige, de händer inte mina patienter i alla fall«, har fel. Det händer här. Så frågan är inte om det händer här utan i stället: Vad kan vi göra för att reducera riskerna?

»Bara inte någon annan drabbas«
Kjell Asplund berättade att han får en hel del telefonsamtal och mail från dem som drabbas av skador i vården och från sjukvårdspersonal som tycker att de behandlats orätt i utredningar och disciplinärenden. Det har fått honom att reflektera över två saker:
Det första är patienternas engagemang. En del är bittra, andra sorgsna, ilskna, några vill resonera, analysera. Men en sak har nästan alla gemensamt: De säger »bara inte någon annan också drabbas«.
– I det tycker jag att de har fångat själva kärnan i vad vi vill med de lärande systemen som vi diskuterar: bara inte någon annan också drabbas.
Risk- och orsaksanalys, systematiska journalgenomgångar, system för avvikelserapportering – det är det som patienternas maning syftar till när de säger »bara det inte händer någon annan också«, menade Kjell Asplund.

Hög patientsäkerhet, god arbetsmiljö
Hans andra reflektion handlar om trygghet också för sjukvårdens personal. Att arbeta i ett system där säkerheten är dålig, att utsättas för det oerhörda: att riskera att patienterna skadas är påfrestande, det är dålig arbetsmiljö, ansåg han.
Att i stället arbeta i system där man gjort mycket för att inte utsätta patienterna för fara är tryggt. Hög patientsäkerhet blir en fråga om god arbetsmiljö.
Kjell Asplund berättade att Socialstyrelsen träffar landstingsledningarna i landet och då särkilt hör sig för om patientsäkerhetsarbetet. Vissa landsting har hunnit långt, andra mindre långt.
– Men alla som vi har träffat lägger i alla fall ner kraft på att förbättra patientsäkerheten.
Han hänvisade till att det också finns mycket av bredare samarbete över landstingsgränsern och nämndeVRISS (Vårdrelaterade infektioner ska stoppas), som ett exempel. Det är ett multidisciplnärt genombrottsprojekt med 21 team över hela landet. (Se artikel längre fram).
Socialstyrelsens ledning träffar också socialchefer och socialnämndsordförande i kommunerna.
– Inom äldrevården är patientsäkerhetstänkandet mer varierande. Ibland är det väldigt tydligt, men ofta är det inte särskilt utvecklat. Där finns mycket att göra, kritiserade Kjell Asplund.

»Oerhört viktigt«
En högteknologisk sjukvård måste ha säkerhetssystem och omgärdas av säkerhetskultur som matchar högteknologin och de risker som den innebär. Men åtminstone från Socialstyrelsens perspektiv är det inte där som de riktigt stora patientsäkerhetsvinsterna finns att hämta. I stället handlar det om läkemedel till äldre, fallolyckor, infektioner, risker inom psykiatrin. Inte så glamoröst kanske men oerhört viktigt.
God patientsäkerhet är något av en grundsten för all sjukvård. Den gamla Hippokratiska grundsatsen »Först av allt skada inte«. Det måste vara själva basen för all god sjukvård, hävdade Kjell Asplund.
– Vi måste bättre utnyttja de möjligheter vi redan idag har att bygga analyserande och lärande system. För att ta ett exempel: Avvikelserapporteringen.
– De flesta landstingen har nu byggt upp bra inrapporteringssystem. Men informationen kunde ju utnyttjas mycket bättre för analys och återkoppling. Nu sker det lokalt på kliniken eller vårdcentralen, men för att också andra ska lära behövs att analyserna och erfarenheterna sprids. Här återstår mycket att göra, vi måste lära i större sammanhang.
Han påpekade att om någon i vården upptäcker en gynnsam effekt, en ny gynnsam metod så missionerar hon eller han för att den kunskapen ska spridas. Om någon upptäcker en allvarlig risk för patienten så måste man fråga sig: har vi samma drivkraft, samma energi för att missionera om det?