En 84-årig man lades den 17 december in på ett vårdboende på grund av demens och en ohållbar hemsituation. I slutet av december fick han diarré.
Den 5 januari kontaktade en sjuksköterska på vårdboendet primärvårdschefen för att höra om patienten skulle få intravenös vätska. Beskedet blev att vätska skulle tillföras som dryck och att vätskelista skulle föras.
Dagen därpå fick patienten smärtor. Man kontaktade familjeläkaren, som ordinerade Diklofenak, vilket patienten inte tog emot. Vid en ny kontakt ordinerade familjeläkaren Panodil 1 g och sedan morfininjektion 10 mg/ml subkutant. Patienten avled natten till den 7 januari.
Hans son anmälde båda läkarna.
Ansvarsnämnden påpekade att mannen var i slutfasen av sitt liv. Mot den bakgrunden torde det inte ha varit aktuellt med omfattande diagnostik och behandlingar. Däremot var det anmärkningsvärt att varken primärvårdschefen eller familjeläkaren personligen undersökte honom. Framför allt borde familjeläkaren ha undersökt patienten med tanke på att smärtor hade tillstött när han kontaktades.
Dessutom dokumenterades inte de bedömningar och ordinationer som de båda läkarna gjorde per telefon. Det går således inte att avgöra vad de grundade sina bedömningar på.
De båda läkarna hade av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter i yrkesutövningen, ansåg Ansvarsnämnden och gav dem var sin erinran.


Familjeläkaren överklagade
Familjeläkaren överklagade fällningen till länsrätten. Han menade att han inte hade varit oaktsam.
Sjuksköterskan på sjukhemmet bad inte om en bedömning på plats.
Om en sjuksköterska i den kommunala sjukvården vill ha ett hembesök brukar hon tala om det. Så skedde inte och då var det svårt för honom att per telefon komma fram till att ett hembesök var motiverat.
Samma sjuksköterska informerade honom om att det sedan tidigare fanns ett beslut om palliativ vård/god omvårdnad för patienten. Någon uppgift om att denne inte hade undersökts av den läkare som fattade beslutet fick han inte.
Socialstyrelsen tillstyrkte överklagandet. Motiveringen var att familjeläkaren agerade utifrån uppfattningen att patienten redan tidigare var bedömd av läkare samt att det förelåg bristande rutiner för patientdokumentation i primärvården.
Länsrätten finner att familjeläkaren i fråga om avsaknaden av dokumentation får anses ha fullgjort sina skyldigheter.
Länsrätten bedömer, precis som Ansvarsnämnden, att familjeläkaren personligen borde undersökt patienten. Men länsrätten menar att detta fel är ursäktligt eftersom familjeläkaren agerade utifrån uppfattningen att patienten redan tidigare var bedömd av läkare. Disciplinpåföljden upphävs därför. ·