Den 78-årige mannen behandlades i december och i januari vid ett lasarett och ett universitetssjukhus för en hjärntumör. Man anlade en Rickhamreservoar, som dock fick tas bort på grund av en hjärnhinneinfektion.
Den 8 februari insattes på medicinska kliniken vid lasarettet en sond till magsäcken genom bukväggen. Den 14 februari skrevs patienten ut från sjukhuset till vårdboende. Ansvarig var överläkaren. Den 19 februari undersöktes patienten på vårdboendet av en distriktsläkare, som beslöt att sonden skulle tas bort.
Nästa dag överfördes patienten till lasarettets kirurgiska klinik. Buköversikt samma dag visade på fri gas i buken men ingen generell bukhinneinflammation. Man beslöt att inte operera på grund av patientens dåliga allmäntillstånd. Den 21 februari avled han. Dödsorsaken var perforation av magsäcken på grund av den tidigare insatta sonden samt cirkulationssvikt.
Mannens dotter anmälde överläkaren och distriktsläkaren.
Ansvarsnämnden menade att patientjournalerna och övrig utredning inte visade annat än att patienten var ordentligt utredd då han skrevs ut från lasarettet den 14 februari. Hans tillstånd var inte sådant att det var fel att skriva ut honom till vårdboendet. Överläkaren kunde därför inte kritiseras.


Korrekt undersökning
Annat var i utredningen inte visat än att distriktsläkaren den 19 februari undersökte patienten korrekt. Enligt patientjournal och övrig utredning kunde han inte då finna några fynd eller symtom som borde ha gett anledning till en akut remiss till sjukhus. Beslutet att ta bort sonden var riktigt, då patienten i denna situation, enligt vad som framgick, själv kunde äta och dricka. Distriktsläkarens handläggning i övrigt kunde inte kritiseras.
Mannens dotter överklagade Ansvarsnämndens beslut avseende överläkaren. Socialstyrelsen tillstyrkte dotterns yrkande om disciplinpåföljd.
Patienten blev bättre och man planerade utskrivning. Men Socialstyrelsen ansåg inte att de nytillkomna buksmärtorna, som uppkom och tilltog dagarna efter anläggandet av PEG, utreddes och behandlades adekvat. Patienten borde inte ha skrivits ut innan orsaken till buksmärtorna klarlagts och ansvarig läkare försäkrat sig om att insatt behandling hade avsedd effekt.
Överläkaren måste, som ansvarig läkare under vårdtiden, anses vara ansvarig för denna försummelse, hävdade Socialstyrelsen.
Överläkaren bestred att han gjort fel. Han hävdade att vid utskrivningen fungerade PEG, och det fanns inga upplysningar om komplikationer förrän efter ett eller ett par dygn innan patienten akut överfördes från vårdboendet till lasarettet.
Det fanns heller ingen anledning att anta att patienten hade haft problem med PEG under alla sex vårddygnen på vårdboendet. Att det flera dygn efteråt uppstår komplikationer med PEG hade inte kunnat undvikas genom någon utredning före överflyttningen, framhöll överläkaren.


Får en erinran
Länsrätten finner att överläkaren genom att skriva ut patienten innan orsaken till dennes buksmärtor utretts och utan att försäkra sig om att den insatta behandlingen hade avsedd effekt inte hade utfört sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Felet är varken ringa eller ursäktligt och ger överläkaren en erinran. ·