Den 65-åriga kvinnan anmälde doktorn och berättade att hon sökte på förmiddagen för sluddrigt tal, kraftlöshet i båda benen och tyngdkänsla i huvudet. Detta tolkades av doktorn som stress, trots att hon ifrågasatte om stress verkligen kunde ge de symtomen, och hon blev hemskickad utan behandling.
På eftermiddagen förvärrades besvären, och hon sökte på nytt och blev inlagd för misstänkt stroke, vilket senare konstaterades. Ansvarsnämnden läste hennes journal och tog in yttrande av doktorn, som bestred att han gjort fel.
Patienten sökte för ostadighet, kraftlöshet och upplevt sluddrigt tal, men besvären hade vid tidpunkten för akutbesöket klingat av, hävdade doktorn. Besvären hade kommit vid fyratiden på morgonen och patienten besökte akutmottagningen kl 11.45.


Upptäckte inga neurologiska symtom
Vid den neurologiska undersökningen kunde han inte upptäcka några symtom och bedömde att stroke inte förelåg. Patienten hänvisades till en redan bokad tid hos husläkare ett par dagar senare.
Hon återkom till akuten efter några timmar och uppvisade då de symtom som han själv inte kunnat diagnostisera vid den neurologiska undersökningen åtta timmar tidigare.
Patienten lades in och behandling med koagulationshämmande läkemedel påbörjades nästa dag.
Då han efter anmälan läste journalanteckningen från patientens besök förstod han att han borde ha noterat i journalen att han diskuterat fallet med en internmedicinsk specialist, som dock inte undersökte patienten.
Han framhöll att han vid detta tillfälle endast tjänstgjort som AT-läkare i en månad, varav två veckor på medicinkliniken. Så kort tid in på AT diskuterade han alla patienter som han skickade hem med sin primärjour, även om det inte alltid noterades i journalen.
Med stigande erfarenhet hade han lärt sig att konsultationer med en mer erfaren kollega alltid skall framgå av journalanteckningarna. Patienten upplevde att hennes symtom kvarstod eftersom behandlingen med klopidogrel sattes in för sent. Detta läkemedel har indikationen: förebyggande behandling av blodpropp hos patienter med stroke.


»Rekommenderas inte«
Enligt Fass 2005 rekommenderas inte Plavix (klopidogrel) till patienter med blodpropp i hjärnan de första sju dagarna på grund av bristande data.
För att lösa en befintlig propp i ett akutläge används andra farmaka, och patienten får då inte ha haft symtomen mer än tre timmar, vilket patienten uppgett att hon hade haft vid första akutbesöket.
Doktorn ansåg därför inte att patientens kvarstående symtom berodde på för sent insatt medicin. Med mycket stor sannolikhet hade utfallet blivit detsamma om han lagt in henne och påbörjat koagulationshämmande behandling direkt, menade han.
Ansvarsnämnden konstaterar att kvinnan tidigt på morgonen drabbades av balans- och talsvårigheter samt sluddrigt tal. Hon uppsökte akutmottagningen på länssjukhuset på förmiddagen.
Doktorn, som vid tillfället gjorde sin AT, bedömde att symtomen hade avklingat. Enligt journalanteckning uppgav patienten själv att hon var orolig för stroke, men doktorn bedömde symtomen som en stressreaktion. Patienten fick gå hem med hänvisning till distriktsläkare.


»Kunde vara infarcering«
Vid 18-tiden samma dag sökte hon på nytt akut med sluddrigt tal, svaghet i höger sida och dyskinesi. Hon lades in och fick diagnosen stroke. Datortomografiundersökning av hjärnan var invändningsfri. Nästa morgon sattes Plavix in.
Undersökning med magnetresonanstomografi visade i pons en liten förändring som kunde utgöras av en infarcering. Patienten har därefter rehabiliterats, men har vissa kvarstående symtom.


Allvarlig kritik men ingen påföljd
När patienten första gången uppsökte akutmottagningen hade hon symtom som kunde tala för en TIA, vilket borde ha föranlett doktorn att lägga in henne, göra en datortomografiundersökning av skallen samt sätta in behandling. Han kan inte undgå allvarlig kritik för att så inte skedde, anser Ansvarsnämnden.
Även om doktorn har uppgett att han konsulterat specialist innan patienten sändes hem, har han inte dokumenterat uppgiften i journalen.
Med hänsyn till att han nyligen hade påbörjat sin AT, bör hans handläggning dock inte föranleda annat än allvarlig kritik, menar Ansvarsnämnden.