Den 48-årige mannen kom till vårdcentralen den 23 februari eftersom han sedan några dagar haft smärtor i höger öga, från vilket det rann. Han hade svårt att öppna ögat.
Distriktsläkaren noterade att ögonlocken var rodnade och svullna samt bedömde att besvären orsakades av ögonlocksinflammation. Patienten ordinerades Terracortril, Kåvepenin och Cocillana-Etyfin samt uppmanades att återkomma om han inte blev bättre.
Nästa dag uppsökte patienten en ögonklinik där man konstaterade en svår infektion och uttalad synnedsättning samt ett lätt färgbart hornhinnesår i höger öga. Medicineringen justerades och man avtalade om återbesök inom fem dagar, men patienten uppmanades att återkomma tidigare om besvären förvärrades.
Vid återbesök i april konstaterades ett centralt ärr på hornhinnan och patienten remitterades till ett ögonsjukhus.
Patienten anmälde distriktsläkaren.
Ansvarsnämnden tog in patientens journal och yttrande av distriktsläkaren, som bestred att han gjort fel. Patienten nämnde inte något om nedsatt synförmåga. Distriktsläkaren undersökte patienten primärt för misstanke om främmande kropp i höger öga, men någon sådan kunde han inte finna.
Vid undersökningen var pupillerna lika stora, reagerade på direkt och indirekt ljus utan anmärkning. Ögonmotorik och konvergens var utan anmärkning.
Patienten behandlades med Terracortril och uppmanades att åter söka om han inte blev bättre. Han informerades om att han när som helst under dagen kunde söka vårdcentralen för akut sjukdom och övrig tid kunde han söka akutmottagningen på ett ögonsjukhus. Vid behov ordnar de remiss direkt till akutmottagning på sjukhus eller berörd vårdinstans, sade distriktsläkaren.
Borde remitterats
Patienten undersöktes av distriktsläkaren eftersom han sedan några dagar haft besvär med bland annat smärtor i höger öga. Av patientjournalen framgår att distriktsläkaren, trots anamnesen, inte färgat in hornhinnan för att utreda förekomsten av hornhinneskador. Han har inte heller kontrollerat patientens synskärpa, kritiserar Ansvarsnämnden.
Distriktsläkaren har uppgett att han bedömt pupillreaktionen, vilket emellertid motsägs av hans egen dokumentation av handläggningen.
Förutom dessa brister hade det med anledning av patientens akuta och ensidiga symtom varit lämpligt att remittera honom till ögonklinik, eller åtminstone att konsultera en ögonspecialist, anser Ansvarsnämnden.
Distriktsläkaren får en erinran.
