Den då 39-åriga kvinnan undersöktes första gången i mars 2003 av gynekologen på grund av rikliga menstruationsblödningar. Dessa kunde kontrolleras med Cyklokapron. Gynekologisk undersökning visade en drygt normalstor livmoder med myom.
Kvinnan återkom den 31 januari 2005. Blödningsbesvären var då mer påtagliga. Hennes myom hade också ökat i storlek och livmodern var åtminstone dubbelt normalstor. Hon vägde 96 kg (längd 165 cm). Hon fick Cyklokapron, järn och Reductil för att gå ned i vikt.
Vid ett nytt besök den 1 mars hade hon gått ned 7 kg. Hon fick Primolut-Nor för att reglera menstruationen.
Vid återbesök en månad senare hade blodvärdet gått upp till 130 g/l (96 g/l den 31 januari) och menstruationen var mer normal. Hon fick en ny tid i maj och skulle då, om hon fortfarande hade problem, remitteras för att ta bort livmodern.
Vid sista kontrollen den 25 maj hade hon fortfarande regelbunden menstruation och myomen hade inte ökat i storlek. Med hjälp av behandlingen med Reductil vägde hon 83 kg. Hon fick ett nytt recept på Reductil och uppmanades att återkomma vid behov.
Patienten anmälde gynekologen.


Fick inga riktiga svar
Ansvarsnämnden läste journalen och bad om ett yttrande från gynekologen. Denne svarade endast att han ifrågasatte vad som var problemet. Ansvarsnämnden bad också Socialstyrelsen uttala sig om huruvida gynekologen borde kontrollerat patientens blodtryck innan han satte in Reductil och efteråt. Socialstyrelsen besvarade inte frågan.
Ansvarsnämnden konstaterar att vid kontrollen i januari 2005 hade patientens myom vuxit sedan år 2003 och hon hade rikliga blödningar med blodbrist. Eftersom hon bara var 41 år och inget lämpligt operationsfall på grund av sin kraftiga övervikt, kan gynekologen inte kritiseras för att han prövade medicinsk behandling och samtidigt förskrev Reductil för att minska hennes övervikt.
Vid sista kontrollen i maj 2005 hade någon tillväxt av myomen inte skett. Menstruationerna var under kontroll och blodvärdet normalt.
Någon klar medicinsk indikation för att ta bort livmodern förelåg inte heller då, trots att patienten hade gått ner avsevärt i vikt. Någon kritik kan således inte riktas mot gynekologen för behandlingen av patientens gynekologiska problem.


Ingen kontroll alls
Vid medicinering med Reductil skall dock – enligt Fass, under rubriken Varningar och försiktighet – blodtrycket kontrolleras minst varannan vecka under de tre första månaderna. Därefter skall det kontrolleras en gång i månaden i ytterligare tre månader och sedan minst en gång var tredje månad.
Gynekologen kontrollerade överhuvudtaget inte patientens blodtryck, vare sig innan han satte in preparatet eller efteråt.
Han får en erinran.