Denne framhöll att CLE i detta fall hade givit upphov till en allvarlig komplikation, ensidig bestående synnedsättning.
Patienten hade symtom som tydligt pekade mot näthinneavlossning innan synnedsättningen kom och med en snabbare handläggning av näthinneavlossningen hade sannolikt synnedsättningen kunnat undvikas.
HSAN beskrev CLE i negativa ordalag. Man kan ha olika åsikter om refraktiv kirurgi i allmänhet – alla sådana ingrepp är ju operationer på mer eller mindre »friska« ögon.
Detta innebär inte att man kan fördöma enskilda utövare av sådan verksamhet om denna sköts på vedertaget sätt, eller ange förhållandet att sådana ingrepp inte tillhandahålls kostnadsfritt av den offentliga sjukvården som ett skäl för kritik, menade vetenskapliga rådet.
Refraktiv kirurgi är internationellt sett en stor verksamhet, och olika typer av sådan kirurgi har också förekommit i Sverige i 20 år och har tillhandahållits av många olika sjukvårdsproducenter, de flesta men inte alls alla privata.
Högre risk för näthinneavlossning
CLE är riskablare än flera andra av de refraktiva ingreppen, men används också mest i ögon där de vanligare refraktiva ingreppen på hornhinnan inte passar.
Det ligger i sakens natur att CLE är förknippad med högre risk för näthinneavlossning än andra korneala refraktiva ingrepp och också än de flesta gråstarrsoperationer, just för att ingreppen utförs i ögon med stark närsynhet, som var fallet hos den aktuella patienten.
Det är inte korrekt att ange att riskerna var för stora för att vara acceptabla i detta fall.
CLE borde i så fall inte accepteras i Sverige generellt, medan i själva verket sådana här ingrepp erbjuds av minst ett halvdussin sjukvårdsproducenter inklusive landets största ögonklinik, S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm.
Att ingreppet skedde i båda ögonen samtidigt ändrade enligt Anders Heijl inte riskbilden på något avgörande sätt.
