Kvinnan undersöktes av en distriktsläkare på vårdcentralen den 8 november 2005. Då upptäcktes en knöl i det vänstra bröstet. Det föranledde remiss till mammografiundersökning, som gjordes den 23 november och visade en höggradigt malignsuspekt förändring.
Remissvaret kom enligt journalen till vårdcentralen den 12 januari 2006, men av oklar anledning kom distriktsläkaren inte att se remissvaret, som uppmärksammades först i juni.
Patienten anmälde distriktsläkaren och pekade bland annat på att när resultatet av mammografin kom till vårdcentralen blev hon själv varken kallad eller informerad om detta. Hon antog då givetvis att hon var frisk. Den 15 juni var hon på vårdcentralen i ett annat ärende och fick då av en slump veta att hon hade cancer. Hon fick naturligtvis en stor chock. Hela bröstet måste avlägsnas, vilket kanske hade kunnat undvikas om behandling hade satts in i tid.
Anmälan riktar sig mot distriktsläkaren på vårdcentralen, som enligt journalanteckningar mottog remissvaret från mammografin.


Indikation fanns för mammografi
Ansvarsnämnden tog in patientjournalerna och yttrande av distriktsläkaren, som ansåg att hon inte gjort något fel.
Patienten, som hon inte träffat tidigare, sökte för en rutinkontroll av sin diabetessjukdom. Hon gjorde en noggrann kroppsundersökning trots att patienten inte hade några besvär. Hon fann en knöl högst upp i det vänstra bröstet som patienten inte hade uppmärksammat själv. På grund av att den låg så pass perifert kände sig distriktsläkaren osäker på om den tillhörde bröstkörtelvävnaden.
Hon bedömde dock att det fanns en indikation för mammografiundersökning. Enligt rutinerna skickade hon en röntgenremiss.
När ett remissvar kommer tillbaka brukar en läkarsekreterare ankomststämpla det och skriva in det i datorn i svarsdelen av remissblanketten. Därefter läggs papperet i läkarens postfack.
Ibland får läkaren remissvaret direkt i sitt fack i syfte att diktera det på ett band och att helst förkorta svaret. Sekreterarna kan självmant i läkarens namn skriva en anteckning i den löpande journaltexten som handlar om att ett remissvar har kommit.
Originalpapperet av det inskrivna remissvaret sparas inte och diktaten på banden sparas inte heller utan banden återanvänds. På grund av det är det oklart om mammografisvaret och cytologisvaret kom samtidigt eller vid olika tillfällen.
När ett ärende är avslutat brukar distriktsläkaren signera remissvaret i datorn. Hon hade varken sett mammografisvaret eller cytologisvaret och kunde inte spekulera i vad som kunde ha hänt med dessa.
Det är mycket sällan hon hittar en cancer, kanske 3–4 gånger per år. De har dessutom en skärpt uppmärksamhet på cancerdiagnoser inom primärvården, framhöll distriktsläkaren.


Medveten om vikten av remissvaren
Hon var mycket medveten om hur viktiga sådana här remissvar är, och hade hon sett svaren skulle hon ha kommit ihåg det. När hon får ett sådant här svar brukar hon kalla patienten på återbesök för att meddela fyndet och diskutera terapin, som i det här fallet skulle ha varit en remiss till bröstmottagning för att avlägsna knölen i bröstet.
Varken remissvaret eller journalanteckningen den 12 januari signerades av henne.


Glapp i rutinerna
Distriktsläkaren beklagade att remissvaret inte nådde henne och att svaret inte togs upp vid patientens kontakter med vårdcentralen den 16 januari och den 15 maj 2006.
Den mycket beklagliga fördröjningen hade orsakats av ett glapp i vårdcentralens rutiner för remissvar, menade hon.
Ansvarsnämnden konstaterar att enligt distriktsläkaren såg hon aldrig det inkomna remissvaret. Det förefaller som om anteckningen i journalen i hennes namn om att remissvar inkommit kan ha gjorts av en läkarsekreterare.
En remitterande läkare är skyldig att bevaka sina remisser. Om så hade skett skulle misstaget med remissvaret ha upptäckts tidigare än vad som blev fallet.
Det finns även en skyldighet att bevaka sina osignerade anteckningar. Journalanteckningar bör signeras i omedelbar anslutning till att de förs in eller snarast möjligt. Remissvaret är journalfört den 12 januari men signerat först den 7 juni.
Distriktsläkaren har av oaktsamhet inte fullgjort sina skyldigheter. Hon får en varning, beslutar Ansvarsnämnden.