Den 29-årige mannen har försämrad funktionsnivå efter psykosdebut år 1996. Den 15 november 2005 och den 7 februari 2006 sökte han akut hos distriktsläkaren på grund av smärtor i buk och ljumske. Vid det sista besöket remitterades han till en kirurgisk klinik.
På grund av fortsatta besvär kontaktade hans mor den 10 februari en sköterska på distriktsläkarmottagningen och meddelade att sonen hade en kraftig förstoring av vänster punghalva.


Blödning i testikeln
Distriktsläkaren rekommenderade, genom sköterskan, kontakt med en jourmottagning vid länssjukhuset. Efter undersökning där den 11 februari opererades några dagar senare den vänstra testikeln bort. PAD visade blödning i testikeln. Orsaken till blödningen bedömdes vara trauma eller torsion.
Patienten anmälde distriktsläkaren för att inte ha undersökt honom ordentligt, han var aldrig avklädd och underlivet palperades inte, hävdade han.
Ansvarsnämnden tog in patientens journal och ett yttrande från distriktsläkaren, som bestred att han gjort fel. Han hade undersökt patienten utifrån information från modern. Vid undersökningen den 15 november var patienten väldigt motoriskt orolig och modern fick hjälpa läkaren med att få honom att ligga stilla på britsen. Modern var hela tiden närvarande och kunde ställa frågor.
Då distriktsläkaren inte kom fram till något konklusivt uppmanade han modern att söka igen alternativt att söka en kirurgmottagning direkt.
Vid besöket den 7 februari var patienten ensam förutom någon form av vårdare, som inte visste varför patienten var där. Själv förnekade patienten totalt att han var sjuk, hävdade distriktsläkaren.
Denne framhöll att han undersöker alla patienter, det är hans skyldighet.


Undersökning inte dokumenterad
Ansvarsnämnden påpekar att det av journalen från distriktsläkarmottagningen framgår att distriktsläkaren vid besöket den 15 november 2005 palperat patientens ljumskar, vilka befunnits vara utan anmärkning. Han fann inte någon dunkömhet över vänster njure. Patienten var blek och motoriskt orolig samt klagade över smärtor i njurregionen. Urinprov var normalt.
Undersökning av pungen finns inte dokumenterad. Distriktsläkaren misstänkte att besvären orsakats av njursten. Det framgår emellertid inte av dokumentationen att njurröntgen planerades.
Den 7 februari 2006 sökte patienten igen på grund av att han till och från under ett par veckor haft smärtor i vänster ljumske. Av journalanteckningen framgår att distriktsläkaren inte kunde palpera något patologiskt i ljumsken. Undersökning av pungen finns inte dokumenterad. Distriktsläkaren remitterade patienten till en kirurgisk klinik med diagnosen smärttillstånd i vänster ljumske.
Den 8 februari tog patientens mor kontakt med distriktsläkaren. Hon var orolig. Distriktsläkaren sade att han inte hade någon förklaring till smärtbesvären i vänster sida. De hänvisades till att söka akut vid en jourmottagning om patienten fick feber eller starka smärtor.
Den 10 februari tog modern ny kontakt på grund av att sonen hade en stor och svullen pung. De hänvisades till att söka akut direkt vid länssjukhuset.
Sonen opererades. Av operationsberättelsen från den kirurgiska kliniken vid länssjukhuset framgår att det var mycket ärrigt kring testikeln, vilket talar för att blödningen var gammal, bedömde Ansvarsnämnden.


Uppenbara besvär
Det framgår inte av journalen att distriktsläkaren undersökt patientens pung vid besöken den 15 november 2005 och den 7 februari 2006. Han undersökte inte heller patienten den 10 februari, trots uppgifter om att denne hade uppenbara besvär i pungen.
Patientens insjuknande den 15 november 2005 kan stämma med diagnosen testistorsion, konstaterar Ansvarsnämnden. Fynden vid operationen stöder en sådan förklaring. Förstoringen av pungen kan inte ha uppstått mellan den 7 och 10 februari 2006 eftersom fynden vid ingreppet visar att förstoringen varat en längre tid.
Distriktsläkaren har inte vid något av besökstillfällena undersökt patientens yttre genitalia. Han får en varning.