Den multisjuke 85-årige mannen opererades 2004 för ventrikelcancer. På grund av buksmärtor och svårigheter att behålla maten hade en poliklinisk utredning gjorts där svampesofagit konstaterats. Han hade också behandlats med nystatin och flukonazol.
Sedan sommaren 2006 hade han tappat ca 10 kg i vikt. Han lades in med intravenös vätsketillförsel för fortsatt utredning den 5 oktober 2006. Under vårdtiden konstaterades att han var illamående och kräktes efter matintag.
När patienten kom till sjukhuset hade han ett albuminvärde på 37 g/l, vilket efter en knapp månad sjunkit till 28 g/l. Under denna tid gick han också ned ca 7 kg i vikt. Han erhöll parenteral nutrition, ca 800 kcal varannan dag. Efter intervention från ombudet och chefläkaren ändrades nutritionen den 7 november 2006 till adekvat nivå, ca 1 900 kcal/dygn.
Utredningen visade sedan att han fått recidiv av ventrikelcancer förutom den tidigare konstaterade svampinfektionen.
Patienten anmälde bland annat en internmedicinare.
Tilldelas en erinran
Denne konstaterade först att han enligt anmälan med vett och vilja skulle ha svält en gammal man. Detta var helt fel. Patienten hade under vårdtiden inte uttryckt missnöje med behandlingen.
Objektivt kan det anföras att kaloritillförseln varit i underkant.
Internmedicinaren menade att det förelegat ett diagnostiskt problem snarare än ett nutritionsproblem. Att nutritionen varit misskött återspeglades i patientens viktnedgång. Efter den 7 november ändrades nutritionen efter intervention från chefläkaren och anmälaren.
Internmedicinaren tyckte att det också borde anföras att patienten under vårdtiden haft normal njurfunktion och att även levervärden varit utan anmärkning.
Ansvarsnämnden slår fast att internmedicinaren var medicinskt ansvarig för patienten.
Det ålåg honom då att se till att nutritionen var adekvat. Han har underlåtit att göra detta och tilldelas därför en erinran.
