Det säger Johan Sellgren, medicinskt ledningsansvarig för verksamheten vid Svensk Flygambulans. Det är ett sidoarbete han har. Till vardags är han vårdenhetsöverläkare på thorax-IVA vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Han anser att sjukvården och flyget har mycket att lära av varandra; framför allt har sjukvården mycket att lära av flygets sätt att på ett mycket strukturerat sätt jobba med säkerheten.
Där finns ju sedan länge till exempel ett avvikelsehanteringssystem som sjukvården först på senare år tagit till sig. Och användning av checklistor, som är rutin inom flyget, är något som kommer även inom sjukvården.
I den här flygverksamheten gäller det att så långt som möjligt bygga system som förebygger att något går fel. Det handlar både om flyget och om patientens tillstånd.
Man måste kunna lita på att flygmekanikern sett till att flygplanet är i fullgott skick, att piloterna är proffs och gör sitt jobb korrekt. Man måste också kunna lita på att all medicinsk utrustning fungerar och att inte den utrustningen och flygplanets instrument stör varandra. Personalen, som oftast är anestesisjuksköterskor, måste ha tillräcklig kompetens och den måste underhållas och kontrolleras. De måste få en adekvat introduktion i ny apparatur.
Från läkarhåll måste man tillhandahålla rutiner och delegeringsanvisningar som uppdateras.
– När vi själva inte skickar med någon läkare är det avsändande doktor som är medicinskt ansvarig. Ansvaret gäller fram till dess att en ny läkare tar över, förklarar Johan Sellgren.
Under tiden har sjuksköterskan delegering. Då gäller det att förebygga problem genom att avsändande läkare skriver en transportremiss och där identifierar så många eventuella riskfaktorer som möjligt.


Skickar med läkare
Sjuksköterskan får med sig journalanteckningar och ordinationer på mediciner som kan behöva ges under resan till just den aktuella patienten. Sjuksköterskan ringer dessutom alltid upp avsändande avdelning och får en rapport om patienten.
– Delegeringarna är mest till för om det som inte ska hända ändå händer, dvs att patienten blir sämre på något sätt. Då ska det finnas en beredskap för att ta hand om det. Om man på förhand är rädd för att patienten inte ska vara tillräckligt stabil under transporten skickar vi själva med en läkare, berättar Johan Sellgren.
Det handlar då framför allt om intensivvårdspatienter som ska flyttas från en IVA till en annan.


20 narkosläkare engagerade
Företaget har 15 narkosläkare i Göteborg och 5 i Stockholm som deltar när det behövs en läkare under transporten. Samtliga har flygmedicinsk kompetens.
Johan Sellgren har deltagit och deltar fortfarande i viss mån i flygningar vid intensivvårdstransporter. Men som medicinskt ledningsansvarig har han också kontroll över att rutinerna fungerar.
– Företaget har funnits länge och rutinerna och strukturen har byggts upp under många år. Under de senaste åren handlar det huvudsakligen om att uppdatera och utveckla rutinerna och att förbättra den kvalitetsuppföljning som finns.
Med bättre sammanställning av händelser och åtgärder under flygningarna kan man få bättre underlag om rutinerna behöver ändras.
– Resultatuppföljning och avvikelsehantering är viktiga hörnstenar i arbetet för bättre kvalitet och patientsäkerhet, vilket jag har stor erfarenhet av från mitt ordinarie arbete på thorax-IVA, kommenterar Johan Sellgren.
I flygbolagets verksamhet handlar det väldigt mycket om att förebygga problem och att ha en beredskap för att kunna ta hand om de problem som uppstår.
Alla transporter innebär en viss risk, även inom ett sjukhus, framhåller Johan Sellgren. Bara att åka till röntgen och göra en undersökning innebär en risk i samband med överflyttningar. Det gäller också när man transporterar patienten utanför sjukhuset.


Gäller att minimera riskerna
Det gäller att minimera riskerna. Handlar det då till exempel om en intensivvårdstransport så finns en specialbår med vilken man kan minska riskerna (se bilden). Tack vare båren behöver man inte flytta över patienten någonstans utanför en intensivvårdsavdelning.
Man flyttar över patienten i intensivvårdsrummet till båren och kopplar över respirator och sprutpumpar. Först när allting är stabilt och fungerar, och allting sitter fast och är påslaget och igång, åker man iväg med patienten.
Sedan flyttas patienten och båren som ett paket ända fram till den nya intensivvårdsavdelningen.
– Så i dag kan man säga att sättet att transportera svårt sjuka människor är tillfredsställande, menar Johan Sellgren.
Han anser också att det är naturligt att man flyttar även svårt sjuka människor från ett sjukhus till ett annat.
– Många som blir sjuka på en annan ort än där de bor har stor glädje av att komma hem, närmare sina anhöriga. Det finns också ett intresse hos hemortslandstinget att få hem sina patienter av ekonomiska skäl.


Från sjukhus till sjukhus
Han pekar på att de inte har några primärtransporter, deras transporter går alltid från ett sjukhus till ett annat.
Och i regel är transporterna planerade dagen innan. Men ibland sker de med kortare varsel, programmet kan brytas av en halvakut transport. Det förekommer även akuta transporter för bland annat transplantationer.
Han anser att ambulansflyg erbjuder ett säkert sätt att transportera svårt sjuka patienter och pekar på att det finns goda möjligheter att anpassa själva flygningen till patientens tillstånd.
– Det finns ju tillstånd vid vilka man bör undvika att till exempel gå upp på hög höjd där luften expanderar, säger han. Därför är det viktigt att man på förhand får så mycket information som möjligt bland annat om patienten har luft på fel ställe, till exempel i lungsäcken. Just det är en fråga som alltid ställs.
– Men skulle det mot förmodan ändå finnas en risk att det finns luft på fel ställe, säger vi till kaptenen att han får hålla marktryck. Det innebär att man får flyga lite lägre så tryckkabinen kan hålla samma tryck som på marken.


Intresset vaknade tidigt
Johan Sellgrens intresse för flygmedicin vaknade tidigt. När han skulle göra värnplikten sökte han sig aktivt till flygvapnet. Där utbildades han till helikopterläkare. Det var när de första Superpuma-helikoptrarna köptes in.
– Jag fick en fantastiskt bra utbildning och blev väldigt intresserad av flyg och flygmedicin.
Efter en del års uppehåll har han nu tagit upp flygmedicinen igen.
– Det är spännande och stimulerande. Jag jobbar ju med intensivvård till vardags. Det här är ett sätt att använda de erfarenheterna fast i flygmiljö i stället. Det är en spännande utmaning. Det är så lätt att se tydliga mål i en så liten verksamhet där varje persons insats betyder någonting direkt, menar han.



Planet har plats för två liggande och två sittande patienter. Men ofta är det bara en patient. Anestesisjuksköterskan Annette Johansson har tillgång till en omfattande övervakningsutrustning samt sprutpump, ventilator, defibrillator m m. Här får patienten syrgas.




Johan Sellgren visar den specialbår som används vid transport av intensivvårdspatienter. Den ger möjlighet till blodtrycks- och EKG-övervakning samt pulsoximetri. Där finns sprutpumpar för att ge till exempel smärtstillande eller narkosmedel eller blodtrycksmedicin (här är dock inga sprutor påkopplade), ventilator, syrgastuber m m.