En 7-årig flicka (HSAN 2731/07) uppsökte den 11 juli 2007 tillsammans med sin mor vårdcentralen på grund av feber sedan fyra dagar (38,5 grader) och hosta. Hon undersöktes av en doktor, som bedömde att hon förmodligen insjuknat i en virusinfektion.
Den 27 juli återkom flickan till vårdcentralen på grund av fortsatt feber. Hon hade lite frossa, hostade fortfarande och blev trött då hon gick i trappor.
Hon undersöktes på nytt av doktorn. Hennes temperatur var vid besöket 37,2 grader. Hon var litet rodnad i halsen, StrepA var positivt och CRP mycket lätt förhöjt. Doktorn beställde även en kontroll av antalet vita blodkroppar, som var kraftigt sänkt (1,2).
Bedömdes som halsinfektion
Han bedömde att det rörde sig om en halsinfektion och skrev ut Kåvepenin. Flickan skulle återkomma för kontroll av antalet vita blodkroppar den 24 augusti. Hon uppsökte i stället tillsammans med modern ett sjukhus den 29 juli, där man fann att hon hade en uttalad blodbrist och att antalet vita blodkroppar var ytterligare sänkt. Hon remitterades omedelbart till ett barnsjukhus, där man dagen därpå ställde diagnosen leukemi.
Mamman anmälde doktorn för att ha brustit i undersökningen och bedömningen av hennes dotter vid besöken den 11 och 27 juli 2007, framför allt vid det senare tillfället.
Ansvarsnämnden läste flickans journaler och ett yttrande av doktorn, som bestred att han gjort fel.
Vid det första besöket fick han veta att flickan haft feber sedan 4 dagar och lite hosta. Han gjorde en noggrann klinisk undersökning. Temperaturen var 36,8 vid besöket.
Svalget var inflammerat, men det fanns inga förstorade tonsiller eller vita beläggningar. Förutom febern framkom inga påtagliga besvär. CRP var 10 mg/loch StrepA negativt.
Tyckte man kunde avvakta
Doktorn bedömde utifrån sin undersökning och med stöd av laboratorieprov det hela som en virusinfektion och bedömde att man kunde avvakta.
Han gav lugnande besked och mamman fick information att ringa vårdcentralen om dottern inte blev feberfri inom närmaste dagarna.
Mamman ringde den 26 juli, dvs efter 15 dagar. Hon uppgav att flickan fortfarande hade haft feber, mest på eftermiddagar och kände sig trött när hon gick uppför trappan hemma. Doktorn tog då tillbaka flickan och undersökte henne kliniskt. Hon svarade på hans frågor som vanligt, och han uppfattade inte allmäntillståndet som påverkat, uppgav doktorn.
Hon verkade inte heller trött, och vid den kliniska undersökningen visade inget som ingav misstanke om en allvarlig sjukdom. Temperaturen var 37,2 grader, men eftersom svalget fortfarande var rodnat och slemhinnorna i halsen svullna togs ett nytt StrepA, vilket var positivt.
Misstänkte inte leukemi
Doktorn noterade att flickan hade låga vita blodkroppar, men tolkade detta som orsakat av infektionen. Han beställde nya prov för förnyad kontroll av vita blodkroppar.
Han bedömde att tröttheten förmodligen orsakades av feber. Han hade ingen som helst misstanke om att infektionen skulle kunna vara tecken på en nydebuterad leukemi, framhöll doktorn.
Kliniken, inklusive den lätt utlösta tröttheten vid lättare fysisk ansträngning, och resultatet av laboratorieproven tolkade han som uttryck för en bakteriell luftvägsinfektion, särskilt med tanke på den höga sensivitet och specificitet som ett StrepA-test har. Han ordinerade således antibiotika.
Om inte StrepA-testet varit positivt hade han förstås remitterat henne under diagnos oklar feber till barnläkare eller infektionsläkare akut, hävdade doktorn.
Vad gäller LPK-värdet ordinerades en omkontroll i ett lugnt skede.
Ansvarsnämnden menar att några anmärkningar inte kan riktas mot doktorns undersökning och bedömning av flickan vid det första besöket den 11 juli.
Däremot borde han, när hon återkom den 27 juli och fortfarande hade feber, ha ifrågasatt om hennes besvär inte kunde bero på något annat än en virusinfektion. Ett så lågt antal vita blodkroppar som hon hade då (1,2) kunde knappast bero på en infektion.
Doktorn borde omgående ha sett till att ett fullständigt blodstatus kontrollerades och inte avvaktat med en sådan kontroll en månad.
Genom att avvakta med kontroll av ett så kraftigt sänkt antal vita blodkroppar har han av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter. Han får en varning.
