En 17-årig kvinna sökte hjälp på vårdcentralen den 21 augusti 2007 på grund av svullnad, ömhet och rodnad på höger underben och ankel. Hon hade nyligen börjat med p-piller och var orolig för att detta kunde vara en blodpropp. Distriktsläkaren som undersökte henne bedömde att djup ventrombos kunde uteslutas som orsak och misstänkte i stället stukning. Någon anamnes på skada framkom dock inte.
Fyra veckor senare insjuknade den unga kvinnan hastigt på grund av lungemboli. Hon fick upprepade hjärtstillestånd och vårdades sedan på sjukhus en längre period.
Patienten anmälde distriktsläkaren till Ansvarsnämnden. Hon hävdar där att läkaren nonchalant avfärdade hennes farhågor om blodpropp efter en mindre undersökning av benet och skickade hem henne utan vidare undersökning eller behandling. Patienten insjuknade kort därpå i en livshotande sjukdom, som enligt anmälan har gett henne både psykiska och fysiska men för livet.
Distriktsläkaren, som är specialist i allmänmedicin, bekräftar i sitt yttrande att hon kände till att patienten nyligen börjat med p-piller. Vid undersökning av patientens ben fann hon inte någon ömhet längs djupa venen eller vadsvullnad och uteslöt därför djup ventrombos som orsak till symtomen.
Ansvarsnämnden understryker, att när en ung kvinna som börjat med p-piller får plötslig svullnad i ena underbenet och inte har anamnes på trauma, så bör hon remitteras för bedömning om det föreligger en ventrombos. Distriktsläkaren ställde inte en rimlig diagnos, med tanke på att det inte framkom någon skademekanism, och remitterade inte heller för bedömning av ventrombos.
Distriktsläkaren utsatte därmed patienten för fara. Felet är varken ringa eller ursäktligt, och Ansvarsnämnden beslöt att ge läkaren en varning.
