En kvinna hade skadat en handled och sökte hjälp på akutvårdscentralen, där hon undersöktes av en allmänmedicinare. En akut röntgenundersökning visade inte någon fraktur. Läkaren skickade hem patienten med informationen att hon skulle röra handen så mycket det gick, och att smärtan skulle vara över på en vecka. Sju veckor senare fick patienten diagnosen båtbensfraktur.
Patienten anmälde allmänmedicinaren till Ansvarsnämnden för att han inte upptäckte frakturen. Hon uppger bland annat att läkaren inte kände på hennes handled och att han skickade hem henne efter röntgenremiss.
Läkaren hävdar i sitt yttrande att påståendet att han inte skulle ha känt på patientens handled är fullständigt osakligt. I röntgen hittades ingen skelettskada, och patienten skickades hem med information att handleden kan användas i den mån smärtan tillåter, och att den borde vara bra inom en vecka. »Det är en gåta för mig varför patienten inte sökte vården på nytt när handleden inte blev bra inom denna tidsram«, skriver han.
Läkaren anför också att det inte är ovanligt att en båtbensfraktur syns först efter två veckor, och att det ofta händer att handleden måste röntgas på nytt om den inte blir bra som väntat. I praktiken är det därför vanligt att båtbensfraktur diagnostiseras först två veckor efter skadan.
Ansvarsnämnden framhåller att en skadad handled måste undersökas noggrant och att misstanke om båtbensfraktur då kan uppkomma. Vid klinisk misstanke trots normal röntgen ska behandling med gipsskena ges, tills kontrollröntgen görs efter 10–15 dagar. Alternativt kan magnetröntgenundersökning göras, vilket ger diagnos direkt.
Av patientjournalen och övrig utredning framgår att läkaren inte har utfört någon adekvat undersökning, och till följd av det undgått att upptäcka båtbensfrakturen. Han har således av oaktsamhet inte fullgjort sina skyldigheter. Felet är varken ringa eller ursäktligt, och han får en erinran.
