Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt hemsjukvården i Sverige. I rapporten riktar Socialstyrelsen skarp kritik mot brister som hotar patientsäkerheten.
– Det allvarligaste är att det på många ställen saknas tillgång till läkare och sjuksköterskor dygnet runt, säger Kristina Stig, utredare vid Socialstyrelsen och projektledare för rapporten. I vår kartläggning har vi sett att en enda sjuksköterska under jourtid kan ha ansvar för upp till 400 patienter. Då är det svårt att ge patientsäker vård.
Hemsjukvård enligt dagens modell skapades i och med Ädelreformen 1992. Sedan dess har antalet patienter som får sjukvård i hemmet eller i särskilt boende ökat; i dag handlar det om cirka 250 000 personer, varav 87 procent är över 65 år. Samtidigt har den behandling de får blivit allt mer avancerad.
Bakgrunden till det är en drastisk nedskärning av antalet vårdplatser på sjukhusen. På femton år har antalet sjukhusplatser i Sverige minskat till mindre än en tredjedel, från cirka 94 000 platser 1992 till cirka 26 000 platser 2007. Den medicintekniska utvecklingen har gjort det möjligt att ge allt mer avancerad behandling i hemmen, samtidigt som det också finns en politisk vilja att sköta så mycket som möjligt i öppenvården.
Att hemsjukvården skulle få så stora och avancerade uppgifter var något man inte förutsåg när Ädelreformen beslutades, säger Kristina Stig:
– Då talade man om »färdigbehandlade« patienter som inte tänktes ha särskilt omfattande sjukvårdsbehov. Men i dag talar man i stället om »utskrivningsklara« patienter, som skrivs ut men behöver fortsatt vård.
Ska det fungera att ge avancerad sjukvård i hemmen måste läkare och sjuksköterskor finnas tillgängliga dygnet runt. Så är långtifrån alltid fallet, visar Socialstyrelsens kartläggning. Ädelreformen innebar att kommunerna fick ansvaret för primärvårdsanknuten hemsjukvård i särskilda boenden, och omkring hälften av Sveriges kommuner valde att också ta över ansvaret för hemsjukvården i enskilda hem.
Enligt Socialstyrelsen är tillgången till kontinuerlig vård dygnet runt ofta bättre på de platser där kommunen har ansvaret. Där däremot landstingen har ansvaret organiserar de ofta hemsjukvården utifrån vårdcentralens öppettider, alltså dagtid måndag till fredag. Ett samlat huvudmannaskap för all primärvårdsanknuten hemsjukvård vore bättre för patienten, anser Socialstyrelsen, men det löser inte alla problem:
– Både där kommunerna och där landstingen är ansvariga finns det för få sjuksköterskor och läkare, säger Kristina Stig. Bemanningen är en fråga för huvudmännen. Men vi föreslår att man i alla fall utser patientansvariga sjuksköterskor, som får ansvar för att samordna vårdinsatserna för den enskilde patienten.
Rapporten sätter också fingret på andra brister inom hemsjukvården. Under jourtid saknar till exempel över hälften av läkarna – och ännu fler av sjuksköterskorna – tillgång till patientens journaler, något som går ut över patientsäkerheten. I väntan på kommunicerande elektroniska journalsystem behövs andra rutiner för detta, säger Socialstyrelsen.
Ett annat problem är delegering av sjukvårdsuppgifter till icke legitimerad personal. Inom hemsjukvården är det vanligt att delegera exempelvis läkemedelshantering. Men granskningen visar att en enda sjuksköterska kan delegera uppgifter till så många som 80–90 personer.
– Det är oacceptabelt och strider mot vår delegeringsföreskrift, säger Kristina Stig. En sjuksköterska ska inte delegera uppgifter till fler än att hon eller han personligen kan följa upp alla. Föreskriften preciserar ingen siffra, men mer än ett trettiotal personer kan man knappast delegera till med bibehållen patientsäkerhet.