Vårdgivarna ska få ett lagfäst ansvar att driva ett aktivt patientsäkerhetsarbete, och Socialstyrelsen ska se till att de gör det. HSANs disciplinpåföljder varning och erinran avskaffas, men samtidigt skärps möjligheterna att komma åt en mindre grupp riskindivider.
Det är huvudinnehållet i Patientsäkerhetsutredningen, som överlämnades till socialminister Göran Hägglund i december. Bestämmelserna ska finnas med i en ny lag, patientsäkerhetslagen, som föreslås ersätta den nuvarande lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
– Tidigare har debatten varit alltför inriktad på individer, säger utredningens ordförande, hovrättsrådet Lars Lundgren. Vi vill behålla det personliga yrkesansvaret, men jämsides med det vill vi fokusera mer på vårdgivarens ansvar för patientsäkerheten.
För att hålla efter riskindividerna föreslår utredningen att reglerna skärps för prövotid och återkallande av legitimation. Den treåriga prövotiden ska i fortsättningen kombineras med en skärpt tillsyn från Socialstyrelsen, och den prövade läkaren eller sjuksköterskan ska också kunna åläggas att följa en personlig plan för att till exempel komplettera sina kunskaper eller underkasta sig missbruksvård.
Allvarlig brottslighet ska också kunna leda till att man blir av med legitimationen, även om brottet inte har samband med tjänsten; detta gäller inte bara brott mot person utan också grova ekonomiska brott, förklarar Lars Lundgren. För att kunna kontrollera det ska Socialstyrelsen vid prövning av legitimationsärenden få tillgång till uppgifter ur belastningsregistret – vilket man inte har i dag.
Den punkten var okontroversiell, berättar han. Mer diskussion var det innan utredningen kom fram till ett annat förslag: att all personal med patientkontakt som ska anställas i hälso- och sjukvården måste visa upp utdrag ur belastningsregistret. Frågan diskuterades också på Läkarförbundets fullmäktige, som tillstyrkte förslaget först efter en hård debatt (LT nr 50/2008).
– Jag tvekade själv länge innan jag bestämde mig, säger Lars Lundgren. Men man ska komma ihåg att dessa utdrag bara ska omfatta ett antal noga definierade, väldigt grova brott: mord, dråp och andra grova våldsbrott, sexualbrott, barnpornografibrott och narkotikabrott. Det är inte många personer som har sådana brott att redovisa.
I och med att disciplinpåföljderna varning och erinran tas bort, försvinner också den enskilde patientens möjlighet att anmäla felande vårdpersonal till HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. I stället ska patienten eller anhöriga, som anser att ett fel har begåtts, anmäla händelsen till Socialstyrelsen, som då ska utreda saken.
Om utredningen visar att felet beror på en riskindivid ska Socialstyrelsen anmäla denna för HSAN, som då får ta ställning till prövotid eller deslegitimering. Men visar det sig att huvudorsaken i stället är brister hos vårdgivaren, ska Socialstyrelsen ålägga denna att rätta till bristerna.
– Det nya systemet blir bättre för patienten, säger Lars Lundgren. Om patienten i dag anmäler en person och det visar sig att felet låg hos någon annan, kan man inte gå vidare. Det är bättre att Socialstyrelsen får göra en bred utredning och ta reda på var felet ligger.
I den nya patientsäkerhetslagen åläggs alla vårdgivare en skyldighet att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete, som bland annat ska redovisas i en årlig, offentlig patientsäkerhetsberättelse. Socialstyrelsen ska övervaka arbetet, och kan exempelvis döma ut vite eller stänga avdelningar om brister inte rättas till. Utredarna hoppas att Socialstyrelsen ska bli tydligare och inte tveka att använda dessa instrument, säger Lars Lundgren:
– Att en vårdgivare inte bedriver systematiskt patientsäkerhetsarbete ska vara tillräcklig grund för att kunna döma ut vite.
För att driva på kunskapsutvecklingen föreslår utredningen också att ett nationellt patientsäkerhetscentrum skapas. Det ska inte vara någon myndighet utan en fristående organisation, där de olika aktörerna i vården ska delta. Exakt hur detta centrum ska utformas ska en särskild kommitté lämna förslag på.
Patientsäkerhetsutredningens förslag innebär sammantaget att HSAN bantas kraftigt, medan Socialstyrelsen byggs ut. Utredningen går nu ut på remiss, och tanken är att förändringarna ska kunna träda i kraft den 1 juli 2010.
