En ST-läkare i ortopedi randande sig vid en klinik med inriktning mot fotkirurgi. En dag under hennes första månad på kliniken fick hon hastigt ta över sin handledares patienter då handledaren var tvungen att lämna kliniken för ett brådskande ärende.
En av patienterna, en 48-årig kvinna, kommer på remiss från sin husläkare. Hon har för cirka 15 år sedan opererats för hallux valgus bilateralt. Nu har hon besvär med smärta och klåda där skorna klämmer över inflammerade områden på båda fötterna.
Efter en kort undersökning bestämmer sig ST-läkaren för att operera genast eftersom det fanns en ledig tid. Hon antar att det finns skruvar kvar i fötterna sedan den tidigare operationen och att det är skruvarna som orsakar patientens besvär. ST-läkaren förutsätter att det är hennes handledare som opererat patienten och att det enligt den metod han använder finns skruvar kvar i fötterna. Båda fötterna bedövas och ST-läkaren påbörjar operationen i vänster fot men hittar inga skruvar. Då patienten förstår vad läkaren letar efter kommer det fram att hon inte är opererad enligt metoden med skruvar, inte av ST-läkarens handledare, inte ens i Sverige. ST-läkaren tillkallar då en erfaren kollega, och tillsammans förlängde de snittet, avlägsnade gamla suturrester och inflammatorisk vävnad. Sedan syddes snittet igen, ST-läkaren bad enligt henne själv om ursäkt, ordnade en tid för röntgen och patienten skickades hem.
Patienten har anmält ST-läkaren till Ansvarsnämnden för fel i vården. Hon skriver att hon är chockad över behandlingen och beskriver det som det märkligaste läkarbesök hon varit med om.
ST-läkaren skriver i sitt yttrande att hon ber om ursäkt och att det hela bygger på ett missförstånd; att patienten till att börja med låtit ST-läkaren förstå att det var handledaren som opererat henne.
Ansvarsnämnden skriver att det är nödvändigt att kontrollera förhållandena med röntgen och om möjligt tidigare operationsberättelse innan man påbörjar en operation för att avlägsna osteosyntesmaterial. I det aktuella fallet har ST-läkaren inte tillräckligt förvissat sig om att det verkligen fanns skruvar i patientens fötter. Dessutom fick patienten inte heller på grund av den hastiga handläggningen någon preoperativ sprittvätt, något som ökar risken för postoperativ infektion. Ansvarsnämnden ger ST-läkaren en erinran. Nämnden var emellertid inte enig, ordföranden anser att ST-läkarens handlande berättigar kritik, men med hänsyn till att hon är under utbildning och med kort varsel fick ta över en kollegas patient är det inte tillräckligt för att leda till disciplinpåföljd.
