Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet:
– Jag är mycket nöjd med helheten. Man siktar in sig mot ett lärande system och kommer bort ifrån överdrivet repressiva tankar.
– När det gäller att visa utdrag ur belastningsregistret vid anställning har det funnits olika synpunkter inom Läkarförbundet, men väger man ihop det med övriga förslag blev helheten bra. Det är inte förbjudet för arbetsgivarna att anställa en person som begått brott, men de ska vara medvetna om det. Det finns fall i dag där arbetsgivaren inte vetat om tidigare brott.
– Ett nationellt patientsäkerhetscentrum är ett mycket bra förslag. Läkarförbundet har redan haft informella diskussioner med ett antal andra aktörer om hur det ska byggas upp. Under våren ska vi fortsätta de diskussionerna under mer formella former.
Thomas Tegenfeldt, chef för enheten för behörighet och patientsäkerhet vid Socialstyrelsen:
– Socialstyrelsen ser positivt på utredningens förslag. Det är bra att man ger vårdgivarna större ansvar för patientsäkerheten, och samtidigt ger Socialstyrelsen ett tydligt uppdrag att följa upp arbetet.
– De nya uppgifterna ställer stora krav på Socialstyrelsen, och vi kommer att behöva resurstillskott för att klara dem. Vi får större krav på oss att beivra oföljsamhet mot skyldigheten att bedriva aktivt patientsäkerhetsarbete. Det kan mycket väl leda till att vi oftare kommer att använda möjligheterna till vitesföreläggande, till att stänga avdelningar och så vidare.
Synnöve Ödegård, sjuksköterska och forskare i patientsäkerhetsfrågor vid KTH. Hon var expert i utredningen, men hoppade av i slutskedet.
– Jag är inte nöjd med utredningens förslag. Jag har i många år talat för att disciplinpåföljderna varning och erinran ska tas bort. Men frågan är om det system man ersätter dem med räcker för att patienter och anhöriga ska känna sig trygga.
– Man förlitar sig mycket på vårdgivarnas egna utredningar, och det kräver en stark tillsyn. Det är bra att Socialstyrelsen ska byggas ut, men det kommer att krävas en gigantisk utbildningsinsats om de ska få rätt kompetens.
– I dag ligger hälso- och sjukvården decennier efter andra branscher i säkerhetstänkande. Därför är det synd att utredningen inte hade med experter från branscher som kommit längre, som flyget eller kärnkraftsindustrin.
Jon Ahlberg, docent och chefläkare vid Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag och en av Läkartidningens medicinska redaktörer.
– Jag är nöjd med utredningens förslag. De skapar förutsättningar för att gå över från en individsyn till en systemsyn. När de genomförs kommer legitimerad sjukvårdspersonal att kunna påtala fel och brister utan att riskera disciplinära åtgärder. Samtidigt förenklas systemet för att ingripa mot sådana som är direkt olämpliga.
– Ska jag vara kritisk mot något, så hade jag hoppats jag att utredningen skulle hunnit längre med att precisera hur ett nationellt patientsäkerhetscentrum ska se ut. Det är viktigt att ett sådant centrum inte är en myndighet, och att det är helt skilt från allt tillsynsansvar. Det går inte att kombinera tillsyn med att arbeta på ett positivt sätt för ökad patientsäkerhet.
