Mätningen, som genomfördes i april, är den andra heltäckande inventeringen som gjorts av vårdrelaterade infektioner på svenska sjukhus. Vid den förra mätningen, som gjordes i november förra året, var det 11 procent av patienterna som hade någon vårdrelaterad infektion (se LT nr 1–2 och 4/2009).
De här mätningarna är så kallade punktprevalensmätningar: SKL samlade in uppgifter om hur många av de inlagda patienterna vid alla somatiska sjukhus i Sverige som hade någon vårdrelaterad infektion en viss dag. Vid båda mätningarna fick man in uppgifter om patienter som motsvarar 93 procent av alla disponibla vårdplatser, eller cirka 20 000 personer.
Redan i maj förra året försökte SKL göra en motsvarande mätning, men på grund av sjuksköterskestrejken fick man då bara in uppgifter om mindre än hälften av patienterna. 11,3 procent av dem hade någon vårdrelaterad infektion, men då saknades uppgifter från bland annat flera av de stora universitetssjukhusen.
Hade man fått in uppgifter från alla sjukhus då, hade den verkliga siffran enligt SKL:s beräkningar legat på cirka 11,8 procent. Stämmer det, har andelen vårdinfektioner på ett år minskat med drygt två procentenheter.
– Det är ett mycket glädjande besked, säger SKL:s vd Håkan Sörman. Översatt till personer innebär det cirka 30 000 färre fall om året.
Mätningarna ingår i SKL:s nationella satsning på patientsäkerhet, där man bland annat arbetar för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på sjukhusen. I satsningen ingår också speciella åtgärdspaket mot vanliga infektionstyper.
Vid nästa mätning, som ska göras i slutet av detta år, hoppas Håkan Sörman att man fått ner vårdinfektionerna till cirka 9 procent. Det skulle i så fall innebära en minskning med omkring en fjärdedel under de två år som satsningen pågått.
Från början talade SKL om att målet var att minska de vårdrelaterade infektionerna till hälften på två år. Men i dag medger Håkan Sörman att detta mål var otydligt formulerat:
– Målet var dåligt kommunicerat, säger han till Läkartidningen. Man kan räkna med att omkring hälften av de vårdrelaterade infektionerna är möjliga att undvika. Vad vi menade var att vi ville halvera dessa undvikbara infektioner under kampanjen.
– Det är ett mål som kräver stora ansträngningar, men som är möjligt att nå.
Liksom vid den förra mätningen redovisas resultaten öppet för varje landsting och sjukhus. Landstingen i Stockholm, Blekinge, Jämtland och Östergötland, som hade mest infektioner förra gången, har samtliga förbättrat sina siffror påtagligt. Högst ligger nu i stället Uppsala län med 11,4 procent, medan Gotland ligger lägst med endast 6,0 procent vårdinfektioner.
De stora universitetssjukhusen har i genomsnitt lite fler infektioner än andra sjukhus. Högst vid den förra mätningen låg Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge med 16,8 procent. I den nya mätningen har Karolinska lyckats minska vårdinfektionerna med en femtedel, till 13,4 procent.
Erna Pettersson, chefläkare för kvalitet och patientsäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset, framhåller att detta sjukhus har ovanligt många patienter med förhöjd risk att drabbas av infektioner:
– Mer än två tredjedelar av våra patienter har en eller flera riskfaktorer, som att de har kateter, är opererade eller ligger i respirator. Det är fler än på något annat universitetssjukhus.
– Att vi ändå har fått ner infektionerna så mycket beror på att vi har satt in ett omfattande åtgärdsprogram. Bland annat genomför vi systematiska patientsäkerhetsdialoger, där vi från den centrala staben är ute på de olika klinikerna. Vi har också börjat med månatliga uppföljningar, där hemliga observatörer på varje klinik kollar att kläd- och hygienreglerna efterlevs.
Bland länssjukhusen ligger denna gång Karlstad högst med 12,7 procent, och Falun lägst med 5,8 procent. De mindre länsdelssjukhusen är en heterogen grupp och där är variationerna störst; från 14,4 procent i Nyköping till sjukhuset i Arvika, som inte hade en enda vårdrelaterad infektion den dag undersökningen gjordes.
Sett över hela landet är det, precis som vid den förra mätningen, tre diagnosgrupper som dominerar: infektioner i urinvägarna, infektioner i hud och mjukdelar (ofta postoperativa sårinfektioner) och lunginflammationer.
