– De första månaderna gick i stort sett helt och hållet åt till att formulera ett remissvar på Patientsäkerhetsutredningens betänkande.
Det säger Aud Sjökvist. Hon är förvånad över att så många lovordade utredningen. HSAN var inte nådig i sitt svar, som var så omfattade att det i sig nästan utgjorde en egen utredning (se LT nr 18/ 2009).
– Vi har fått koncentrera oss på att bemöta diverse tokigheter. Då låter det som att jag är fullständigt rabiat, och det tycker jag inte att jag är.
Under en träff med Stockholms läkarförening då Aud Sjökvist var inbjuden sa Tomas Flodin, som både är ordförande i lokalföreningen och sitter i Läkarförbundets centralstyrelse, att han gärna hade sett att förbundet hade haft tillgång till HSAN:s remissvar innan man formulerade sitt, »för du har pekat på en del brister som vi har missat« (se läkartidningen.se).
Även Socialstyrelsen var i det stora hela positiv till Patientsäkerhetsutredningens betänkande, något Aud Sjökvist betecknar som häpnadsväckande.
– Lars-Erik Holm [Socialstyrelsens generaldirektör, red anm] ser ingen konflikt i att Socialstyrelsen, enligt förslaget, både är normerande och har tillsyn och sedan också ska fatta beslut om någon har gjort fel. Som jurist känner man det i hela kroppen, det är nästan en fysisk upplevelse, att det självklart är en konflikt.
Aud Sjökvist säger att om myndigheten har misslyckats i sin normeringsuppgift, kanske inte haft tillräckligt tydliga instruktioner till dem som ska utföra hälso- och sjukvård, och sedan ska döma, då finns det en risk att myndigheten döljer tidigare missar genom att i värsta fall helt låta bli att döma.
– All maktdelningslära säger att de här funktionerna ska ligga åtskilda, det är därför vi har dels en riksdag, dels en regering och så domstolar och myndigheter. Annars skulle rubbet ju kunna ligga på samma ställe, det skulle förmodligen var mycket kostnadseffektivare. Men så kan man ju inte göra.
Remisstiden för Patientsäkerhetsutredningens betänkande gick ut i våras och nu väntar många på att de förtroendevalda ska agera. Men det finns ingen anledning att inte själv arbeta vidare under tiden, anser Aud Sjökvist. Hon säger att man måste jobba hårdare med patientsäkerheten också ute i vården, utifrån såväl organisation som arbetsmiljö. Bland annat anser hon att man i hälso- och sjukvården inte använder sig av HSAN:s beslut för förändringar och förbättringar.
– Jag kan förstå att det inte är någon trevlig upplevelse att bli anmäld och än mindre att få en erinran eller en varning. Jag förstår ju hur det måste kännas.
– Men jag begriper inte att man inte kan jobba med kulturen ute i organisationerna för att hjälpa och stödja personer som får en disciplinpåföljd. Man måste arbeta med hur man hanterar en disciplinpåföljd på arbetsplatsen och hur den kunskapen återförs till hela systemet. För alla kan ju lära sig av felen som begås.
– Det är ingen hemlighet att många tycker att våra beslut inte är så mycket att ha. Jag vill att våra beslut ska vara juridiskt förankrade också, inte bara medicinskt. Och jag vill att det ska framgå klart och tydligt i våra beslut vilka regler »det är som man juridiskt har brutit emot också för att patienterna ska veta att det här kan vi göra och det här kan vi inte göra«. Men jag skulle också önska att vi hade större legitimitet i de medicinska bedömningarna.
Enligt Aud Sjökvist finns det i läkarkåren en uppfattning att de läkare som HSAN anlitar som sakkunniga inte vet vad de pratar om. Några är pensionärer och deras kunskaper uppfattas av vissa som förlegade.
– Jag tycker att kritiken är orättvis. Våra sakkunniga gör ett mycket bra arbete men för att slippa sådana påhopp skulle jag önska att varje ärende med någon substans regelmässigt skulle bedömas av mer än en sakkunnig. Då skulle det bli svårare för både anmälare och anmälda att vifta bort bedömningarna.
Aud Sjökvist skulle också önska att det fanns både befogenheter och resurser att göra större utredningar. Därför tycker hon att förslaget om möjligheten att anmäla händelser är positivt.
– Jag tror att våra beslut skulle bli bättre om vi kunde göra det.
Aud Sjökvist tycker även att nämnden skulle kunna få göra utredningar på eget initiativ.
– I dag kan vi varken pröva personer eller händelser som inte är anmälda.
Aud Sjökvist anser att orsaken till de flesta patientsäkerhetsärenden handlar om bristande kommunikation. Hon kallar det för roten till det onda.
– Om man i hälso- och sjukvården kunde lägga mer möda på en bra kommunikation så tror jag att vi skulle få betydligt färre ärenden, säger hon och exemplifierar:
– Man lyckas inte få kontakt med varandra, vården lyckas inte förklara vad man gör eller varför.
Rent samhällsekonomiskt vore det enligt Aud Sjökvist bättre att lägga krutet i början av processen, helst förebyggande, i stället för att en myndighet som HSAN ska komma och reda upp i slutet.
– Den måste ju få kosta, vi måste kunna hålla kvalitet, och det vi gör måste ju tillbaka till vården så att man använder resurserna på ett vettigt sätt.
Aud Sjökvist hör till dem som anser att ett systemperspektiv är nödvändigt men att det inte eliminerar det personliga ansvaret. Därför vill hon att disciplinpåföljder ska finnas kvar.
– Det är också viktiga ärenden för patienterna, som får en förklaring till vad som har hänt, och de får också ett slags upprättelse.
– Det pratas så mycket om att anmälarna egentligen inte vill utkräva ansvar. Att det egentligen inte är så viktigt för patienterna med disciplinpåföljd. Men jag skulle vilja veta hur man har tagit reda på det.
Aud Sjökvist tror mer att det handlar om att det inte är riktigt rumsrent att säga att man vill »hänga« någon. Att man i stället trycker på att andra ska slippa råka ut för samma sak, något som säkert också är sant.
– I går hade jag ett telefonsamtal där en kvinna pratade om att hennes mamma hade blivit misshandlad i vården. Det händer ganska ofta att anmälare skriver att »de har dödat min mamma/pappa« när det gäller vård i livets slutskede. Det är ganska starka ord, det tyder på att det är starka känslor igång.
Men Aud Sjökvist säger också att det är viktigt att förstå att HSAN inte är ute efter att »hänga« någon.
– Vi vill att patientsäkerheten ska vara i fokus i hela systemet. Syftet är att det ska bli så bra kvalitet som möjligt, bli så rätt som möjligt, så tidigt som möjligt!
Aud Sjökvist vill att HSAN ska få göra utredningar på eget initiativ. Foto: Ann-Sofi Rosenkvist
