En 67-årig kvinna hade sedan flera år tillbaka kontakt med psykiatriska kliniken med anledning av bipolär sjukdom och behandlades med litium för den. Vid en mätning i juni låg litiumvärdet i blodet på normala nivåer enligt patienten själv. Patienten hade sökt vårdcentralen för bland annat magrelaterade besvär. Dessa bedömdes som dyspepsi och patienten behandlades med omeprazol, men en gastroskopi beställdes ett par veckor senare och en rektoskopi utfördes i början av juli. Rektoskopin visade en retningsfri slemhinna. Ingen blödningskälla eller blod.
I slutet på juli sökte kvinnan åter vårdcentralen för trötthet och matleda. Hon undersöks då av läkare A som ordinerade aptitstimulerande medel med vitaminer i väntan på gastroskopiundersökningen som läkaren hoppades skulle ge klarhet om patientens försämrade tillstånd.

Dagen efter försämrades patienten och sökte akut till sjukhuset. Där upptäcktes att litiumvärdet var för högt och att njurarna påverkats av det.
Patienten har anmält läkaren vid vårdcentralen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för fel i vården.
Läkare A bestrider att han handlat felaktigt. Han skriver att patienten hade en etablerad kontakt med specialistvård för sin bipolära sjukdom och att man där tog hand om mediciner, dosering och regelbundna kontroller samt att litiumvärden hade legat på normal nivå vid mätning i juni.
HSAN skriver att läkare A inte gjort någon egen bedömning av patientens tillstånd utan förlitat sig på att den tidigare planerade magutredningen var tillräcklig. HSAN anser också att ana­mnesen som läkare A tog är bristfällig och uppgiften om de normala litiumnivåerna kom från patienten själv vid ett besök mer än en månad tidigare. Vidare anser HSAN att ordinationen av aptitstimulerande medel med vitaminer är meningslös. Bedömningen blir att läkare A:s handläggning inte till fullo uppfyller kraven på god och omsorgsfull vård.

HSAN anser emellertid att läkare A inväntade den planerade utredningen av patientens magbesvär och att besvären som patienten sökte vårdcentralen för vid besöket i slutet av juli var allmänna. Det fanns heller inga uppenbara tecken på litiumbiverkningar och litiumkontroller ska, precis som läkare A hävdat, skötas av psykiatriska kliniken. Mot denna bakgrund bedömer HSAN felen som ursäktliga och lämnar anmälan utan åtgärd.
*
Ärendet innehåller också en anmälan mot en sjuksköterska för att hon ska ha feldoserat läkemedel. Även denna del av anmälan lämnas dock utan åtgärd.