Till Peter Claeson skriver narkosläkarens försvarsadvokat Björn Hurtig att förundersökningen inte innehåller tillräckligt stark bevisning för att åklagaren ska kunna väcka åtal. Som exempel anger han att det gick 24 dagar efter flickans död innan prov togs, något han menar innebär en omöjlighet att redovisa tiopentalhalter i dödsögonblicket. Dessutom påpekar han att vittnesuppgifter är långt ifrån samstämmiga samt att de två undersköterskorna som var i tjänst då flickan dog inte på något sätt sagt något som belastar hans klient.
Björn Hurtig säger också att förhören med narkosläkaren är illa skötta, med förhörsledare utan medicinska kunskaper och ovänlig attityd. Det har han emellertid inte tagit upp i sin skrivelse till Peter Claeson.
– Nu får vi lägga energi på att få henne frikänd, säger Björn Hurtig.
Oavsett hur det går med den saken kommer han att vända sig till JO för att få handläggningen av fallet prövad. Framförallt är Björn Hurtig kritisk till att han som försvarsadvokat inte fått någon löpande information utan fick en månad på sig att ta till sig hela förundersökningen på 1 000 sidor, som åklagaren haft sju månader på sig att sammanställa.
– Tänk om vi förlorar målet och det beror på att vi fått för lite tid!