– Det visar att man inte följer de riktlinjer för fosterövervakning som vi har. Man agerar inte på ett patologiskt CTG. Det verkar som om man drar sig för att göra ett skalpblodprov för att förvissa sig om barnets välbefinnande.
Det säger Sophie Berglund, forskare vid Karolinska institutet och överläkare vid kvinnokliniken på Södersjukhuset. I april disputerade hon på en avhandling om allvarlig syrebrist hos nyfödda som följd av bristande handläggning vid förlossningar.
I en av studierna som ingår i avhandlingen jämfördes handläggningen under förlossningen av 313 nyfödda som uppvisade tecken på syrebrist vid 5 minuters ålder (Apgarpoäng <7) och lika många friska kontroller (Apgar­poäng 10 vid 5 minuters ålder). I båda grupperna föddes alla barnen efter minst 33 fullgångna veckor och hade normalt CTG när de inkom till förlossningskliniken. I gruppen med låg Apgarpoäng hade suboptimal vård förekommit någon gång under förlossningen i 62 procent av fallen. I kontrollgruppen hade suboptimal vård förekommit i 35 procent av fallen. Som suboptimal vård räknades bland annat mer än två och en halv timme mellan CTG-registreringarna, inget skalpblodprov trots onormalt CTG i mer än 45 minuter, ingen uppföljning av skalpblodprov, ingen åtgärd alls trots onormalt CTG i minst 45 minuter och att oxytocin användes på ett oförsiktigt sätt.I hälften av fallen med låg Apgar och i 12 procent av kontrollerna var CTG onormalt längre än 45 minuter före födelsen. Och när CTG visade tecken som vid syrebrist lät man ändå bli att kontrollera med ett skalpblodprov i 79 procent i båda grupperna! – Kanske drar man sig för att göra det för att det känns för bökigt, säger Sophie Berglund och fortsätter: – En annan orsak kan vara att man har sett så många patologiska CTG-kurvor där allt ändå har slutat bra, så det finns en risk att man inte agerar. Och hon påpekar att risken för låg Apgarpoäng ökade med sju gånger när CTG varit onormalt mer än 45 minuter och det fanns indikation för skalpblodprov. – Oavsett om man gjorde det eller inte! – Sambandet är tydligt: ju längre tid som CTG var patologiskt, desto högre var risken för låg Apgarpoäng.Oxytocinbehandling utan tecken på värksvaghet förekom i vart femte fall i båda grupperna. Sophie Berglund säger att för henne, som är tillkallad främst när CTG är avvikande, var det ändå fascinerande att se att så många barn inte hade något avvikande CTG alls under hela förlossningen. – Bland dem som hade full Apgar var fosterljudsregistreringen helt perfekt i två tredjdelar av fallen. Sophie Berglund har utifrån resultaten i studien kommit fram till att om det finns ett samband mellan suboptimal handläggning och låg Apgarpoäng vid 5 minuters ålder så hade 42 procent av skadorna kunnat undvikas med korrekt handläggning under förlossningen. – Det här är ett kvitto på att CTG inte är så dumt ändå!