– Det här är ett allvarligt problem!
Det säger Kaj Essinger, senior advisor vid Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF), som ingår i Nätverket för patientsäkerhet tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting, Läkarförbundet, Vårdförbundet och Vårdföretagarna.
För att undersöka hur man runt om Sverige arbetar för att minska risken för läkemedelsförväxlingar sände nätverket ut en enkät till landets chefläkare i sjukvården och ordförande i läkemedelskommittéerna.
Alla landsting/regioner finns representerade bland de 45 svar som nätverket sammanställt. Många arbetar på flera fronter samtidigt för att minimera förväxlingsrisken. Endast fyra landsting/regioner för emellertid separat statistik om läkemedelsförväxlingar i avvikelsesystemet, i övriga landsting får man göra en manuell genomgång för att kunna bryta ut just detta.
Som konkreta förebyggande åtgärderna jobbar flera med bassortiment av läkemedel för att få ner antalet preparat i läkemedelsförråden, där hälften också har börjat sortera läkemedlen i ATC-kodsordning. Några landsting/regioner har också infört eller planerar att införa läkemedelsautomater för sällanläkemedel.
Av enkäten framgår att vissa landsting redan i dag arbetar med färgkodning vid förväxlingsrisk, något som Gert Ragnarsson, direktör på Läkemedelsverket och Centrum för bättre läkemedelsanvändning, anser kan utgöra en risk i sig.
– Problemet är att olika kliniker märker på olika sätt, med olika färg.
Gert Ragnarsson menar att då personal rör sig mellan olika arbetsplatser med olika färgmarkeringar är risken för feltolkning av färgsignalerna uppenbar.
Flera landsting/regioner har »låg förväxlingsrisk« som krav vid upphandling av alla eller de flesta läkemedel. Infusionsvätskor, cefalosporiner, injektionsläkemedel i ampuller, vätskor och antibiotika är exempel på läkemedel som landsting/regioner ställer så kallade bör-krav för låg förväxlingsrisk på vid upphandling. Bör-krav är inte obligatoriska, men med poängsystem kan företag som uppfyller de kraven bli mer intressanta i upphandlingen. Ett exempel är Västra Götaland, som ger 10 poäng om det finns streckkodning på läkemedelsförpackningarna. Många som svarat på enkäten önskar just att tydlig märkning skulle få ökad tyngd i upphandlingen och att landstingen/regionerna skulle kunna enas om gemensamma bör-krav för förpacknings-/etikettdesignen.
Just gemensamma krav på förpackningarnas design i samband med upphandling av läkemedel till slutenvården tror Kaj Essinger och nätverket är ett fungerande påtryckningsmedel. Som ett gott exempel nämner han att AstraZeneca infört streckkoder på alla sina förpackningar i Norden efter danskt beslut att införa streckkodskrav.
– Det finns mycket som går att lösa lokalt, men en del problem måste man arbeta med på nationell nivå för att rätta till, säger Kaj Essinger.
Därför arbetar Nätverket för patientsäkerhet just nu med att försöka få till stånd ändrad utformning av läkemedelsförpackningar för att i möjligaste mån undvika läkemedelsförväxlingar.
Ur enkätsvaren kan man läsa att det finns önskemål om att ett läkemedels generiska namn skulle ha störst och tydligast text på förpackningarna, och många förordar också en generell övergång till generisk förskrivning. Dessutom ser många ett problem i de korta intervallen som i dag finns i besluten av generikasubstitution, ett förslag är att besluten skulle gälla för ett år i taget.
Så kallad tall man lettering, finns också med på listan över önskemål.
Nätverket för patientsäkerhet arbetar dessutom enligt följande mål:
• Streckkoder på alla förpackningar.
• Enhetlig stilsort, storlek och placering av text som anger namn och styrka på förpackningen. Dessutom ska texten finnas på flera sidor.
• En särskild markering för läkemedel som måste spädas före användning.
• En särskild färg för särskilt farliga läkemedel.
Nätverket har nu påbörjat en dialog med Läkemedelsverkets Centrum för bättre läkemedelsanvändning, men de har än så länge främst kommit överens om att »inleda ett samarbete«.
– Vi ska titta på vilka möjligheter som finns när det gäller design, säger Gert Ragnarsson försiktigt.
– Jag är optimistiskt lagd och tycker att man ska åta sig svåra projekt, säger Kaj Essinger.
