– En vanlig tanke är att vi läkare bara förskriver läkemedel och inte gör något med dem. Men även om det är väldigt få läkare i Sverige som handskas direkt med läkemedel, så måste alla handskas med läkemedelsförväxlingar.
Det säger Mikael Rolfs, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik, RLIM, och representant i Nätverket för patientsäkerhet. Mikael Rolfs är själv specialist i anestesi och intensivvård och har därmed en fysiskt närmare relation till läkemedel än många kolleger i andra specialiteter.
– Ofta hjälper vi till att blanda läkemedel. I en akut situation kanske det bara finns jag och en sjuksköterska, och då måste vi kunna hjälpas åt.
Mikael Rolfs säger att det dels måste finns en bra organisation för var läkemedlen ligger på en sal eller i ett förråd, dels ska finnas ett synintryck som signalerar när man är på väg att sträcka sig efter fel läkemedel,
– Det ska vara svårt att ta fel.
Men det är det inte alltid i dag. Mikael Rolfs exemplifierar med antibiotika som tillhör gruppen cefalosporiner, där alla börjar på »Ce«, till exempel Cefotaxim och Cefuroxim.
– När du som läkare sitter och letar i listor över läkemedel så är det ganska lätt att hoppa in på en av dem och så är man färdig. Dessutom är det sällan någon väldig skillnad vad gäller dosen, så inte heller den ger någon vägledning om det blev rätt eller fel.

Mikael Rolfs säger att RLIM har som förslag att man använder så kallad tall man lettering, det vill säga att den typiska delen av ett läkemedelsnamn lyfts fram i versaler, till exempel CefoTAXim, CefuROXim, för att minska risken för förväxlingar.
– Då hajar man till och lägger märke till ordet på ett annat sätt än vid bara flytande text.
»Tall man lettering« fanns också med som önskemål i svaren på den enkät om läkemedelsförväxlingar som Nätverket för patientsäkerhet ställt till bland annat chefläkare (se Lokala och nationella insatser mot läkemedelsförväxlingar). Något annat som kom upp i enkätsvaren var en önskan att läkemedlets generiska namn skulle vara det på förpackningen som först fångar blicken. Det håller Mikael Rolfs med om.
– Vi har genomfört generisk substitution i Sverige, och vi börjar mer och mer närma oss generisk förskrivning. Då är det naturligast att det generiska namnet är tydligast urskiljbart på förpackningen, säger Mikael Rolfs och fortsätter:
– Industrin har haft ett tveeggat förhållande till generisk förskrivning och generiska namn på förpackningarna och lyfter gärna fram helt omöjliga kemiska beteckningar och frågar om vi verkligen vill ha det så.
Mikael Rolfs svarar själv att han hellre skulle lära sig ett »omöjligt« namn, än 26 olika, lättare. I och med att generisk förskrivning i större utsträckning anammas i stora delar av världen så tror han dock att en attitydförändring är i sikte.
– Industrin i Sverige kan inte hålla emot en internationell trend.
Nätverket för patientsäkerhet har inlett ett samarbete om förpackningsdesign med Läkemedelsverket (se Samarbete ledde till ny förpackningsdesign) och har också diskuterat frågan med LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
– Det finns en pragmatism i industrin, de vill ju inte framstå som de som håller emot patientsäkerheten när man kan visa svart på vitt var riskerna finns. Men det är vårt ansvar som vårdgivare och personal i vården att kunna visa var riskerna finns.

Enligt en studie från S:t Görans sjukhus, om förväxlingar av parenterala läkemedel med likande namn och förpackning, uppgav 11 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna att de förväxlat läkemedel, och 21 procent angav att de inte visste om de förväxlat läkemedel. Resten uppgav att de inte gjort någon läkemedelsförväxling (LT nr 28-29/2008 sidorna 2012-3). Inte heller Mikael Rolfs har förväxlat läkemedel.
– Nej, inte som jag vet om … Det är det som är problemet med läkemedelsförväxlingar: De sker ständigt och jämt med ett stort mörkertal. Så det är väldigt svårt att säga hur stort problemet egentligen är.


Mikael Rolfs, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik, RLIM, samt representant i Nätverket för patientsäkerhet. Foto: Göran Segeholm