Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för enhetlig dokumentation, lagring och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner, framtaget av landstingens och regionernas center för eHälsa i samverkan, CeHis.
Verktyget har utvecklats i två piloter, en i Västra Götalandsregionen och en i Uppsala läns landsting. Första driftstart planeras till början på hösten. Ett breddinförande planeras till 2012.
– På nationell nivå har landstingsdirektörerna gemensamt beslutat vad alla ska uppmärksamma över landet. Till exempel ska man vid en lunginflammation registrera om patienten haft respirator och vid en urinvägsinfektion användningen av kateter.
Det berättade Rikard Lövström, CeHis, som också sitter i Läkarförbundets Råd för läkemedel, IT och medicinteknik, när han presenterade verktyget på Vitalis förra veckan.
Fem typer av infektioner registreras nationellt (grön nivå).
På lokal nivå (gul nivå) lägger man till det som kan vara intressant lokalt men ser också till att använda gemensamma termer och begrepp. Och det finns också möjlighet för sjukhus och vårdcentraler att göra återkopplingar för helt egna diagnoser och föra in dessa uppgifter på en tredje nivå (rosa nivå).
– Detta kommer förstås att ställa krav på journalsystemen i hela landet.
Rikard Lövström beskriver Infektionsverktyget som en tårta där första lagret är grönt, andra gult och det tredje rosa. Och många av problemen kan lösas redan inom den egna tårtbiten.
– Men i vissa fall måste kopplingar naturligtvis göras över vårdgränserna, till exempel om patienten opererats av en annan vårdgivare.
Litteraturen ger vid handen att 20 procent av de vårdrelaterade infektionerna går att få bort genom förebyggande arbete.
Rikard Lövström tog upp det utbredda problemet med att bredspektrumantibiotika används i onödan. Och att antibiotikabehandlingen påverkas av hur uppdaterade läkarna är.
– Vi vill ju verkligen hjälpa patienterna och det finns en risk att vi tar till bredspektrumantibiotika för säkerhets skull.
Rikard Lövström framhöll läkare på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och Skene som pionjärer. De införde ett eget verktyg med samma registreringsmodell som man nu bygger upp med nationell arkitektur, terminologi och informationssäkerhet för att funktionen ska kunna användas över hela landet.
– Där har man bra återkoppling och två frågor dyker upp på datorn i samband med antibiotikaordinationen. Den ena är: Är det här en vårdrelaterad infektion? Den andra är: I så fall vilken då? Det tar cirka 10–15 sekunder att svara men man får koll på den egna verksamheten. Efter att man började med det använder man smalare och mer målinriktade antibiotikabehandlingar, sa Rikard Lövström.
På två månader sjönk andelen bredspektrumantibiotika från 30–40 procent till några få procent, och har legat kvar på den nivån.
– En magnifik effekt, alltså!
I dag upptas var tionde sjukhussäng av en patient med en vårdrelaterad infektion.
– Kan man minska det med 20 procent blir det istället åtta procent av sjukhussängarna och av de 1 500 som idag dör av följderna av en vårdrelaterade infektion skulle alltså 300 dödsfall kunna undvikas, sa Rikard Lövström.