Socialstyrelsen kräver åtgärder på akuten i Varberg

Det var efter tre lex Maria-anmälningar och lika många anmälningar från enskilda som Socialstyrelsen beslöt sig för att göra en samlad bedömning i form av en inspektion, inklusive intervjuer och oanmäld observation på akuten i Varberg. I bakgrunden fanns också den konflikt mellan läkare och sjukhusledning som kulminerade då huvudskyddsombudet och tillika Sjukhusläkarföreningens ordförande Thomas Zilling köptes ut efter att ha varslats om avsked.
– Den arbetsrättsliga konflikten är vi väldigt noga med att hålla oss utanför, sa Ulla Norberg, inspektör vid Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg, till Läkartidningen, då Socialstyrelsen tog sig an ärendena i våras, se Socialstyrelsen granskar sjukhuset i Varberg. Trots det påpekar Socialstyrelsen i sitt tillsynsbeslut att en allvarlig konflikt inom en sjukvårdsverksamhet kan få följder för patientsäkerheten och att vårdgivaren därför måste agera så att aktuella och eventuella framtida konflikter inte får negativa konsekvenser för patienterna. »En särskild analys ska också göras av de risker för patientsäkerheten som kan uppkomma i samband med motsättningar mellan olika personalgrupper som deltar i vårdprocessen eller mellan personal och verksamhetsledning.«
Socialstyrelsen anser att det inte är patientsäkert att patienter kan få vänta på triagering upp till en timme i väntrummet utan att någon inledande bedömning alls har gjorts. Enligt Socialstyrelsen är dokumentationen också ofta bristfällig, något som gör det svårt att bedöma kvaliteten i triagen. Men myndigheten poängterar också att även om triageringen genomförts på ett adekvat sätt, så har det ett begränsat värde om den fortsatta vården av patienterna i praktiken inte genomförs i enlighet med den angivna prioriteringen. »Att patienter som bedömts vara i behov av omedelbar läkarvård får vänta flera timmar på att undersökas av läkare är inte acceptabelt.« Socialstyrelsen skriver att orsaken till bristerna kan vara otillräcklig bemanning, otillräcklig kompetens och erfarenhet hos yrkesutövarna, otydlig ansvarsfördelning och bristfällig organisation och ledning.
Socialstyrelsen kräver nu att vårdgivaren gör en riskanalys av vårdprocessen på akutmottagningen och beskriver de faktorer som kan hota verksamhetens uppfyllelse av mål för patientgenomströmning och patientsäkerhet.
Socialstyrelsen skriver särskilt om vikten av en fungerande avvikelsehantering, något som det finns väl beskrivna rutiner för inom verksamheten. Men för att avvikelsehanteringen ska kunna bli ett kraftfullt instrument för utveckling av patientsäkerhet och kvalitet, är det enligt myndigheten avgörande att det upplevs som legitimt och verkligen används av all personal. Därför är det viktigt att systemet inte används för beskyllningar eller skuldbeläggande av enskilda yrkesutövare, något som personalen vittnat om för Socialstyrelsens inspektörer. Det var två av dropparna som fick konfliktens bägare att rinna över när sjukhusledningen ville varna två läkare som inte bedömt högprioriterade patienter i tid, se Akuten i Varberg: Lex Maria-anmälan ifrågasätts. I stället gjorde ledningen så småningom de anmälningar enligt lex Maria som den aktuella inspektionen utgår ifrån. Sjukhusläkarföreningen ansåg att anmälningarna var ett sätt att flytta fokus från den undermåliga arbetsmiljö som akutmottagningen utgjorde.
»Upplevelsen av att systemet har använts för att skuldbelägga enskilda yrkesutövare har såvitt Socialstyrelsen förstår det redan skadat systemets legitimitet på sjukhuset«, skriver Socialstyrelsen och lägger till att sjukhusledningen bör vidta åtgärder för att återställa det förtroendet.
Senast den 15 februari ska Region Halland inkomma med sina analyser och en handlingsplan för åtgärder.