En kvinna i tidig men önskad graviditet sökte akut till kvinnokliniken eftersom hon sedan en knapp vecka haft brunaktiga flytningar. Kvinnan hade ett barn sedan tidigare men hade också erfarenhet av två missfall och var nu orolig för ett tredje.
Patienten undersöktes av randande ST-läkare i allmänmedicin med stöd av ST-läkare i obstetrik och gynekologi. Vid besöket konstaterades att patienten gjort ett graviditetstest som var positivt tre veckor tidigare. Vid vaginalundersökning med ultraljud såg man en intrauterin hinnsäck motsvarande graviditetsvecka 6+2 men inga hjärtslag.
Läkarna bedömde fyndet som ett missfall och patienten fick med sig misoprostol och smärtstillande läkemedel hem för medicinsk abort. Ett återbesök planerades en vecka senare. Patienten kände sig emellertid inte övertygad, hon kände sig fortfarande gravid. Vid hennes tidigare missfall hade den känslan upphört omedelbart. Detta ledde till att hon inte tog läkemedlen.
När hon vid ett besök på mödravårdscentralen en vecka senare på nytt gjorde ett graviditetstest bekräftade det hennes misstankar.
Såväl patienten själv som vårdgivaren har anmält händelsen till Socialstyrelsen.
Patienten har beskrivit att hon upplevde läkarna som osäkra och att de inte lyssnade på henne eller kunde svara på frågor.
ST-läkaren i obstetrik och gynekologi skriver i sitt yttrande att hon inte kunnat se någon fosterstruktur i hinnsäcken vid ultraljudet och därför bedömt att det rörde sig om en ofostrig graviditet. Hon kommenterar också att besöket inträffade en dag i veckan då det inte finns någon annan läkare på mottagningen som kan hjälpa till med ultraljudsundersökningar och ingen dagbakjour att be om hjälp.
Socialstyrelsen har anlitat ett vetenskapligt råd i frågan. Enligt honom kan bristande träning, oklara diagnostiska kriterier, flerbörd eller problem med utrustningen göra att man missar tidiga graviditeter vid ultraljudsundersökningen.
Om graviditetslängden understiger 7 veckor och man inte ser ett tydligt foster vid ultraljudsundersökning rekommenderas därför att man utför en förnyad ultraljudsundersökning efter minst sju dagar, skriver han. Han hänvisar också till brittiska riktlinjer som anger att man vid osäker viabilitet och intrauterin säck som understiger 20 mm i diameter utan påtaglig gulesäck eller foster, eller om fosterekot är mindre än 6 mm avseende »crown rump length«, ska utföra en ultraljudsundersökning efter minst en vecka.
Socialstyrelsen anser att omhändertagandet av patienten varit bristfälligt och är kritisk till att ST-läkaren, som var i början av sin specialistutbildning, inte hade någon specialistläkare tillgänglig att konsultera.
Vårdgivaren har nu förtydligat rutinen så att det tydligt framgår att misoprostol inte ska användas vid önskade graviditeter om minsta tveksamheter råder. Socialstyrelsen har dock bett om ytterligare några förtydliganden i rutinerna så att de överensstämmer med vad det vetenskapliga rådet angett.
Publicerad:
Läkartidningen 03/2013
Lakartidningen.se