En 40-årig kvinna sökte vårdcentralen på grund av spänning i vänster bröst sedan ett par veckor. Vid undersökningen fann läkaren körtlar i båda brösten med en mer kompakt struktur ovan vänster bröstvårta. Strukturen var öm men inte fastvuxen. Läkaren tolkade strukturen som godartad och bad patienten höra av sig vid förändring.

Läkaren uppfattade att patienten genomgått mammografi tre månader tidigare och noterade också att patienten använde p-spruta.

En månad senare sökte patienten åter till vårdcentralen och träffade då en annan läkare. Den läkaren kunde då känna en knuta i väster bröst och remiss för vidare utredning skickades. Cirka två veckor senare utfördes mammografi. Den visade med viss svårighet en 15 mm stor förändring med typiskt cancerutseende, något som bekräftades med ultraljud. Vid finnålspunktion ett par dagar senare kunde inga cancerceller påvisas. Vid förnyad punktion kunde dock bröstcancer konstateras.

Patienten har anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Hon menar att den första undersökningen på vårdcentralen var bristfällig och att diagnosen därmed missades. Patienten anser att den första läkaren borde ha remitterat henne vidare.

Den aktuella läkaren skriver till IVO att för tätt upprepade mammografier kan utgöra en strålningsrisk. Han övervägde finnålspunktion men avstod, eftersom han inte klart kunde lokalisera varifrån provet skulle tas. Han menar att om han känt en knuta hade han inte tvekat att remittera patienten vidare, det han kände nu var en diffus ömhet.

Patienten hävdar i ett yttrande till IVO att knutan kändes tydligt och att det var därför hon sökte läkare. Hon skriver också att mammografin hade ägt rum redan sju månader innan hon uppsökte vårdcentralen.

IVO konstaterar först och främst att det förelegat ett missförstånd om när mammografin ägt rum. IVO menar också att läkarens beslut att inte beställa mammografi utifrån de symtom han fann vid palpation av bröstet står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, bland annat mot bakgrund av patientens relativa ungdom och den uppfattning han fått att mammografi nyligen utförts.

Däremot är IVO kritisk till att läkaren i sin utredning enligt dokumentationen inte efterfrågat familjär förekomst av bröstcancer. Detta ska enligt IVO göras, eftersom bröstcancer hos släktingar ökar risken hos en patient och eftersom en sådan cancer ofta har låg debutålder. IVO anser också att menstruationsförhållanden ska efterfrågas – oavsett användandet av p-spruta – eftersom bröstsvullnad före menstruation kan försvåra bröstunderökning och motivera förnyad undersökning. När cancer är en möjlig diagnos är det också motiverat att undersöka närliggande lymfkörtlar. Eftersom uppgifter som detta saknas bedömer IVO att läkarens undersökning inte varit i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.