Ewa Sunneborn. Foto: Mikael Lundström
– I regel försöker vi anlita läkare med så bred specialitet som möjligt, berättar Ewa Sunneborn, chef för Avdelning Mitt.
Efter drygt två år som ny myndighet får IVO ett tydligare förebyggande uppdrag med krav på att återföra mer kunskap om brister inom vården till sjukvårdshuvudmännen. Ewa Sunneborn i IVO:s ledningsgrupp pekar på att myndigheten kommit en bit på vägen i det arbetet.
– Vi har byggt upp en analys- och utvecklingsavdelning som håller på att slutföra sammanställning och analys av en stor mängd uppgifter från landets patientnämnder – nästan 33 000 klagomål från 2014 ingår i det arbetet. IVO är också i slutfasen av ett arbete med att skapa en enhetlig samarbetsstruktur med patientnämnderna.
– Under det senaste året har vi även blivit mer aktiva med att återföra kunskap till vårdgivarna, och det arbetet kommer nu att utvecklas ytterligare genom det nya samverkansuppdraget från regeringen, säger Ewa Sunneborn.
Senast nästa sommar ska IVO redovisa till regeringen hur en förbättrad samverkan med kommuner, landsting och patientnämnder ska byggas upp. Regeringsuppdraget har bland annat sin grund i den statliga Klagomålsutredningen, och en tanke är att bygga upp en nationell databas för klagomål och tillsyn.
– Det sker en resursförstärkning på de regionala avdelningarna med utredare som rekryteras för att särskilt jobba med återkoppling och kunskapsspridning, främst i form av rapporter från den riskbaserade tillsyn vi gör på eget initiativ, säger Ewa Sunneborn.
– Vi ska fortsätta utveckla återföringsdelen av vår verksamhet, men redan nu anser jag att vi sammanställer väldigt mycket kunskap som kan vara till nytta för hälso- och sjukvården.
Hon nämner ett exempel från den egna regionen.
– Vi har sammanställt en grundlig rapport, byggd på intervjuer med över 270 vårdanställda, om utmaningar och brister vid alla akutmottagningar inom Uppsala/Örebro sjukvårdsregion. Den pekar bland annat på att icke-legitimerade läkare på akutmottagningarna får ta ett alltför stort ansvar i förhållande till sin erfarenhet och kompetens som en följd av att specialistläkare inte finns närvarande i tillräckligt stor utsträckning.
Efter två år som ny myndighet anser Ewa Sunneborn att övergången från Socialstyrelsen fungerat smidigt. Få inspektörer valde att byta jobb, och kompetens fördes över till den nya organisationen.
– Inom Avdelning Mitt var verksamhetsövergången rätt odramatisk med nästan ingen som slutade. Vi har dessutom samma regionala indelning och samma lagstiftning som tidigare.
En sidoeffekt av att så få slutade vid övergången är IVO-medarbetarnas höga medelålder på omkring 50 år (att jämföra med 44 år som är genomsnittet för anställda i statlig verksamhet). Drygt en tredjedel av IVO:s medarbetare är 55 år eller äldre.
IVO anställde under 2014 runt 130 medarbetare och kommer att ha ett stort rekryteringsbehov under många år framåt.
– Vi är beroende av bland annat läkares medicinska kompetens och har för närvarande 25 medarbetare med läkarexamen i vår organisation. Utöver det kan vi anlita läkare på timavtal i ärenden där det krävs. I regel försöker vi rekrytera läkare med specialistkompetens som täcker stora områden, som allmänläkare, psykiater eller »bredare« somatisk specialist av något slag.
Har det blivit tuffare att rekrytera läkare?
– Vi känner av konkurrensen på ett annat sätt än tidigare, men inte så mycket att vi misslyckats när vi sökt läkarkompetens till en specifik tjänst, säger Ewa Sunneborn.
När IVO behöver sakkunskap som man inte har själva, eller vid stor arbetsbörda, kan det bli aktuellt att anlita timanställda läkare.
Hur många läkare har IVO på timavtal?
– Det är svårt att ange något exakt antal, och det varierar över tid, men det rör sig om högst 5–10 per avdelning, säger Anita Wallgren, personalchef på IVO.
Hur hittar IVO läkarna?
– Till största delen sker rekrytering genom den personkännedom som våra anställda har, men jag vet att
vi vid något enstaka tillfälle annonserat för att täcka upp ett tydligt behov inom ett större område, berättar Anita Wallgren.
Läs mer:
