Patienten hade ett sjukdomstillstånd som medförde ökad risk för stroke, men strokeförbyggande behandling hade inte ännu inletts. Efter att han drabbats av akuta neurologiska bortfallssymtom, däribland halvsidig ansiktsförlamning, sökte han vård på akutmottagningen.

Där blev han lagd på en brits och EKG togs. Tre timmar senare togs ett blodprov. Först efter sex timmar genomfördes en läkarundersökning där det enligt patientens anmälan konstaterades att han hade en stroke.

Patienten fick efter händelsen en bestående förlamning. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, anser inte att det kan fastställas att en skyndsammare handläggning hade kunnat påverka utgången, men den långa väntetiden anser IVO inte vara försvarbar. Det var många personer involverade i handläggningen, och det går enligt IVO inte att peka ut någon särskild ansvarig för fördröjningen. Kritiken riktas därför mot vårdgivaren, som inte organiserat vården så att en god vård kan upprätthållas.

Vårdgivaren har nu lagt om sina rutiner för handläggning av patienter med akuta neurologiska bortfallssymtom, så att handläggning ska ske skyndsamt om patienten insjuknat inom det tidsfönster där akut intervention kan vara meningsfull.