En patient med hudrodnad efter ett fästingbett sökte läkare vid en vårdcentral i Götaland. Enligt journalen var rodnaden 8 × 8 cm stor och bedömdes som möjligt erytem efter fästingbett. Läkaren beställde borreliaprov och CRP, men satte inte in behandling. En vecka senare återkom patienten som kände sig sämre och upplevde minskad känsel vid hudutslaget, som då blivit något större enligt journalen. Läkaren tog beslut om nytt CRP och om att invänta svar på borreliaprovet.
Dagen därpå vände sig patienten till en annan vårdcentral. Där sattes antibiotika in och enligt journalen konstaterades erythema migrans, 2 × 1 dm, troligen orsakad av borrelia.
Svar på borreliaprovet kom ytterligare en dag senare och var negativt.
I sitt beslut skriver IVO att erythema migrans kan uppträda en till fyra veckor efter ett fästingbett och att borreliadiagnosen ställs utifrån den kliniska bilden samt att blodprov inte är till hjälp för diagnosen och antikroppstitern ofta är negativ.
IVO:s bedömning i det aktuella fallet är att diagnosen borreliainfektion, utifrån patientens anamnes och läkarens beskrivning av hudutslaget, är »synnerligen trolig«. Antibiotikabehandling borde påbörjats redan efter första läkarbesöket, menar IVO, som finner att vården inte skett i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och därför kritiserar läkaren.
