Fallet rör en patient som fått en hjärtpump av slaget BVAD, biventricular assist device, inopererad vid ett universitetssjukhus. Operationen var den första som genomfördes med BVAD vid sjukhuset.
Enligt IVO:s utredning går det dock inte att utläsa i journalen om patienten och dess anhöriga fått möjlighet att ta ställning till andra behandlingsalternativ. Sådan information ska enligt Patientdatalagen noteras i patientjournalen, påpekar IVO, och konstaterar att sjukhuset därmed brustit i sin dokumentation.
En tid efter operationen drabbades patienten av stroke. Enligt anmälan till IVO rapporterade patientens anhöriga en ökad fibrinbeläggning i både vänster och höger BVAD-klocka dagarna före stroken, men i journalen finns inga läkaranteckningar om detta. Då en patientjournal ska innehålla de uppgifter som krävs för en god och säker vård, slår IVO fast att kraven i Patientdatalagen inte har uppfyllts.
Vad gäller den medicinska handläggningen av fallet konstaterar myndigheten att den inte varit optimal. Bland annat kunde man ha valt en annan typ av antikoagulantiabehandling i samband med tillväxten av fibrintrådar, inte minst då patienten hade en ytlig infektion som behandlades med antibiotika. Möjligen kunde patientens stroke också ha förhindrats om BVAD-pumpen bytts ut i ett tidigare skede, enligt IVO.
Men, skriver myndigheten: det rör sig om svåra kliniska bedömningar som förbättras vartefter erfarenheten att hantera BVAD-pumpar ökar. I det aktuella fallet har vårdgivaren dock inte identifierat de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvlitetsarbete, konstaterar IVO.
