Jörgen Ohlén är ansvarig för barn och ungdomar som drabbas av skolios i Region Sörmland, inom ramen för sin tjänst som överläkare vid Mälarsjukhusets ortopediska klinik i Eskilstuna. Under 2022 gjordes omprioriteringar i klinikens verksamhet, som ledde till att kön med skoliosdrabbade barn och ungdomar växte sig allt längre. Väntetiden mellan röntgen och läkarbesök kunde variera mellan fyra och elva månader, enligt Jörgen Ohlén.
– Det var extremt långa väntetider och med tanke på att skolios är en progressiv sjukdom kändes det inte bra för någon, varken för patienter, föräldrar eller vårdgivare.
Problemet påtalades regelbundet för klinikledningen utan att leda till någon förändring fram till december, förklarar Jörgen Ohlén. Då vände han sig till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, för att fråga om den egna juridiska skyldigheten att rapportera de långa väntetiderna.
– Jag fick frågor av patienterna och föräldrarna varför det tog så lång tid. Hade det varit mitt barn som fått vänta så länge hade jag varit frågande, säger Jörgen Ohlén.
Ivo svarade bland annat att »vårdgivare ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador« (läs delar av svaret nedan).
Göran Olsson, enhetschef på Ivo, utvecklar svaret i en intervju med Läkartidningen. Att även risker för vårdskador ska anmälas och utredas är viktigt att påpeka i sammanhanget, förklarar han.
– Det är väldigt välreglerat i lagstiftningen. Det finns en stor tyngd i att vårdgivaren behöva utreda och
åtgärda det som leder till risker för vårdskador också.
Efter en utredning ska liknande händelser kunna undvikas.
– Ett händelseförlopp kan också handla om en lång kö, som leder till att patienter kan drabbas av vårdskador, säger Göran Olsson.
Om en läkare inte får gehör hos sin chef eller verksamhetsansvarig?
– Då går alltid att anmäla till Ivo som den här läkaren har gjort. Det är vi tacksamma för och även om vi inte öppnar ett specifikt ärende, som i detta fall, tar vi med tipsen i vår riskbedömning inför kommande inspektioner.
Ivo ger inga konkreta svar om tidsramar inom vårdgarantin till Jörgen Ohlén. Vårdgarantin på 90 dagar behöver inte gälla just vad gäller tiden mellan röntgen och läkarbesök, enligt Sörmlands vårdgaranti- och valfrihetsservice. Vilka tidsramar som gäller just i detta specifika fall får den aktuella klinikens ledning bedöma.
Enligt verksamhetschefen på ortopedkliniken, Ulf Nordström, gäller vårdgarantin på 90 dagar för tiden mellan en röntgenundersökning och läkarbesök, något som i vissa fall överskreds på hans klinik. Han beklagar att köerna blev långa efter sommaren och hänvisar till olika interna händelser som orsak till det.
– Vi har vidtagit åtgärder och nu är väntetiden mycket kortare, säger Ulf Nordström.
Överläkare och barnortoped har gått igenom samtliga remisser och patientfall – och har noterat att väntetiden inte har medfört några medicinska komplikationer, påpekar Ulf Nordström. Patientsäkerheten har därmed inte äventyrats, är klinikchefens bedömning.
– Däremot har väntetiden medfört ett lidande för vissa patienter, vilket är beklagligt, säger Ulf Nordström.
De juridiska aspekterna är en sak att undersöka angående läkares skyldighet att anmäla. Men där finns också de etiska aspekterna. När är det dags att agera på exempelvis orimligt långa väntetider utifrån ett etiskt perspektiv? Ingen enkel fråga, enligt Anders Castor, ordförande i delegationen för medicinsk etik inom Svenska läkaresällskapet.
– Vårdköer som skapas på grund av flaskhalsar i sjukvården är plågsamt för både patienter och läkare. Vårdgarantin är ju ett mycket trubbigt och kanske något kontroversiellt sätt att försöka komma åt problemet. Att man inte kan hålla den är ju kanske inte det primära problemet, utan varför den inte hålls för vissa patienter är viktigare, säger Anders Castor.
Vad gäller »varför-frågan« kan det finnas olika aspekter som skulle kunna anmälas till Ivo, är Anders Castors bedömning. Om någon form av ineffektivitet beror på bristande styrning, eller om fel patientgrupp prioriteras vilket kan drabba patientsäkerheten.
– Jag är övertygad om att kollegan i fråga verkar för sina patienters bästa, men rent generellt kan det också skymma sikten från viktiga överväganden, om en patientgrupp lyfts utan överblick och på bekostnad av andra, som kanske har ännu större behov. Jag har förstås ingen aning om hur det förhåller sig med det i det här fallet.
På Mälarsjukhusets ortopedklinik sker förändringar nu. Jörgen Ohlén, överläkaren som ställde frågan, arbetar enbart inom den del av verksamheten som berör barn och ungdomar.
– De förändringar som är gjorda gör att vi kommer att komma i fas. Det kommer att finnas veckor framöver med enbart skoliosmottagning. Det är en markant förändring från tidigare, vilket jag är belåten med. Det känns skönt att man till slut lyssnat på oss.
Ur Ivos svar till överläkare Jörgen Ohlén:
»Det finns inte reglerat i lag hur snabbt efter en undersökning en patient ska erbjudas ett återbesök men all hälso- och sjukvårdsverksamhet ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls.
(…)
Vidare framgår av Patientsäkerhetslagen att vårdgivare ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas.
Som hälso- och sjukvårdspersonal är man skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Vårdpersonal ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren.
Vårdgivaren har i sin tur skyldighet att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Ivo. Denna anmälan brukar kallas lex Maria.«
