Kirurgen blev för några år sedan omskriven i medier efter att ha blivit anmäld till Ivo 20 gånger. Nu har myndigheten satt ned foten i den granskning av läkarens yrkesutövning som pågått sedan 2018.

Efter att ha nagelfarit 62 patientjournaler från kliniken konstaterar Ivo att det i nästan samtliga finns grund för anmärkning, i varierande omfattning och av olika skäl.

Myndigheten riktar kritik mot läkaren för ett antal brister. Ivo:s samlade bedömning är dock att det inte framkommit sådana brister i läkarens yrkesutövning att det finns skäl att göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Därmed avslutas ärendet.

Ivo kritiserar bland annat att läkaren vid upprepade tillfällen underlåtit att genomföra preoperativa individuella riskbedömningar inför estetiska kirurgiska ingrepp. Myndigheten slår bland annat fast att läkaren transplanterat mycket stora fettvolymer till stussen hos vissa patienter som genomgått ett så kallat »brazilian butt lift«.

Ingreppet – som görs för att förstora eller forma om rumpan – har under senare år varit omdebatterat eftersom flera dödsfall inträffat efter att patienter drabbats av fettembolism, det vill säga en propp i ett kärl på grund av läckage av fett till cirkulationssystemet.

Eftersom läkaren i vissa fall med råge överskridit de fettvolymer som förordas vetenskapligt har hen inte agerat enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, anser Ivo. »Hens ingrepp har därmed medfört en avsevärd risk för fettvävsnekros, vilket också utgör en risk för efterföljande infektion«, skriver myndigheten i beslutet.

Myndigheten framhåller dock särskilt att myndighetens kritik inte baseras på den mängd fett som läkaren transplanterat – utan på att han underlåtit att genomföra individuella riskbedömningar.

Utifrån journalgranskningen av läkarens preoperativa bedömningar inför såväl rumpförstoringar som andra kirurgiska ingrepp slår myndigheten sammanfattningsvis fast att läkaren inte någon gång har kommenterat eller tagit hänsyn till individuella riskfaktorer.

»Patienterna har enbart fått en standardiserad information kring risker och möjliga komplikationer utan hänsyn till individuell riskprofil. Därmed har berörda patienter inte kunnat ta ställning till risk/nytta med ingreppet eller ingreppen«, skriver Ivo.

Myndigheten är även kritisk till att läkaren inte säkerställt en patientsäker postoperativ övervakning för en del av de patienter som krävt längre övervakning, och till att han tidigare tagit på sig det anestesiologiska ansvaret samtidigt som han genomfört ingrepp.

Vidare slår Ivo ned på att läkaren i de fall bröstreduktion gjorts på kvinnor över 40 år inte har skickat ett prov för så kallad PAD-analys.

Sist men inte minst riktar myndigheten kritik mot att läkaren inte har dokumenterat i patientjournalerna i den omfattning som krävs enligt lagstiftningen. Hen har inte heller, som verksamhetsansvarig, sett till att personalen på kliniken följt lagen i detta avseende.

Av myndighetens beslut framgår att läkaren själv inte håller med om kritiken. Hen har bland annat framfört följande:

»Ivo:s kritik är i flera avseenden inte saklig, inte i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet och delvis motstridig vetenskapliga rådets yttrande samt påverkad av jäv från Ivo:s tillsynsläkare och det vetenskapliga rådet«.

Enligt läkaren görs riskbedömningar i samtliga fall. Hen säger också att kliniken avstår från att operera patienter som har höga komplikationsrisker för kirurgi eller anestesi eller på annat sätt är olämpliga för estetisk kirurgi.

Myndigheten konstaterar dock att detta »inte återspeglas i de patientjournaler som Ivo granskat«.