Redan 2020 anmäldes mannen, en överläkare i toraxkirurgi vid ett universitetssjukhus, till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Hans arbetsgivare hade gjort bedömningen att mannen vid upprepade tillfällen inte följt riktlinjer eller praxis. Överläkaren ska också ha uppvisat bristande förmåga och vilja till samarbete, vilket ska ha lett till risker för patienterna. Ivo vände sig i sin tur till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Utifrån en lista på 15 lex Maria-ärenden kopplade till läkaren begärde myndigheten att läkaren skulle få sin legitimation indragen.

»Ivo bedömer att oskickligheten inte kan tillskrivas bristande erfarenhet eller ren kunskapsbrist. Det är dock Ivos mening att det i begreppet skicklighet också – om än underförstått – inryms ett krav på gott omdöme och prestigelöshet.« Därför anser Ivo att det borde ha varit självklart för läkaren att tidigt tillkalla hjälp av erfarna kollegor när komplikationer uppstod. Det spelar mindre roll om problemet bottnade i att läkaren hade en övertro på sin egen förmåga eller om det rörde sig om samarbetsproblem på kliniken, skriver Ivo. Det faktum att han inte omgående tillkallade hjälp gör honom uppenbart olämplig för yrket, enligt myndigheten.

Men när HSAN nu har sagt sitt nöjer sig nämnden med att besluta om en treårig prövotid för överläkaren. Av de patientfall som Ivo lagt fram håller nämnden med om viss oskicklighet i tre av fallen. Exempelvis instämmer HSAN med Ivo om att läkarens bristande kirurgiska skicklighet, då en patient fick skador på hjärtat när bröstbenet öppnades, varit en bidragande orsak till dödsfallet. Men HSAN kritiserar framför allt brister i journalföringen. »Nämnden antecknar som särskilt anmärkningsvärt att det inte framgått genom tydlig dokumentation att information lämnats om den avsedda behandlingen.« Läkaren själv har uppgett att informationen visst har lämnats, men att detta antecknats i ett annat dokument än journalen. Men den förklaringen duger inte, enligt HSAN. »Det är alltså visserligen inte belagt att information inte lämnats, men det står klart att information inte alltid dokumenterats på ett tillräckligt tydligt sätt eller på den plats där den är avsedd att finnas, nämligen i journalen.«

På det stora hela anser HSAN dock inte att det rör sig om så pass grov oskicklighet att det finns grund för återkallelse av legitimationen. Därför får läkaren i stället tre års prövotid, då han förväntas utveckla sin förmåga inom dokumentation och journalföring.