Beslutet grundar sig på en genomgång av patientjournalen från 2021, som visar att patienten sedan 6 månader haft symtom med koppling till fysisk ansträngning.

Samma information framkom under läkarbesöket, skriver Ivo i sitt beslut.

»Patienten hade en konstig känsla i kroppen som började vid ansträngning eller vid liggande läge. Patienten beskrev besvären som en brännande känsla i nacken och i halsen, som gick över av sig självt. Liknande besvär uppkom 6 månader tidigare men som nu återkom i tätare intervall, senast två dagar tidigare under 30–45 minuter.«

I sitt yttrande till myndigheten konstaterar även den berörda läkaren att patientens besvär debuterade under det föregående året och att patienten själv trodde att symtomen berodde på halsbränna. Vid undersökning uppvisades inget pågående symtom relaterat till hjärta/lungor eller några akuta besvär. EKG visade inga tecken på akut syrebrist och visade samma förändringar som ett äldre EKG från år 2017.

Läkaren skriver även att utredningen startade utifrån aktuella symtom och rutin, då pågående symtom saknades och att EKG-förändringarna inte var akut avvikande.

Ytterligare utredning planerades med arbets-EKG, röntgen och provtagning, och patienten uppmanades söka vård igen vid återkommande besvär.

I yttrandet från vårdenhetschefen anges att läkaren följde de rutiner som förväntas. Händelsen bedömdes inte kräva akut sjukvård, men nödvändiga provtagningar och utredningar skulle göras för att utreda orsaken till symtomen.

Ivo, som utredde ärendet efter att en anhörig till patienten gjort en anmälan, konstaterar att dock anamnesen »skulle ha ingett misstanke om en mer omfattande problematik och föranlett en mer strukturerad utfrågning för att kartlägga dess förekomst. En avsaknad av EKG-förändringar kan inte utesluta en genomgången hjärtinfarkt eller instabil angina pectoris (syrebrist i hjärtat), då EKG-förändringarna uppträder dynamiskt under de första dagarna«.

Myndigheten anser också att symtomen i kombination med riskfaktorer borde ha föranlett ett akut omhändertagande med remiss till närmaste sjukhus för provtagning och observation.

Ivo konstaterar även att en sjuksköterska som hade telefonkontakt med patienten dagen innan läkarbesöket utförde en bristfällig anamnesupptagning.

I beslutet står det att »de beskrivna symtomen skulle medfört fler följdfrågor bland annat kring tidsaspekten och om symtomen var kopplade till aktiviteter, samt en kartläggning av eventuella riskfaktorer, som i sin tur skulle ha medfört en snabbare kontakt med sjukvården än dagen efter«.