Björn Klinge, professor och övertandläkare, har skrivit en lättillgänglig och överskådlig bok om munnen. Det är en populärvetenskaplig ansats men samtidigt finns ett faktamässigt djup och en del medicinska kuriosa som är roande.
Illustrationerna till bokens texter är både snygga och pedagogiska, men trots det har jag fortfarande lite problem med att helt fatta hur tandläkaren egentligen räknar patientens tänder. Det är för mig en återkommande förvirring när man halvligger i en tandläkarstol och försöker dechiffrera den ström av information som mumlas fram. Tyvärr är en central illustration i boken mindre bra; omslaget, som för tankarna till ett blött rave-party då tonåringen äntligen kommer att bli av med sin tandställning.
I boken avhandlas till en början problemet med de sociala stigmata som finns kring tandstatus. Beskrivningen av kliniska fall blandas med att författaren likt Günter Wallraff sätter på sig en protes med dåligt tandstatus för att avläsa reaktioner i sociala sammanhang. Efter problemformulering beskrivs olika behandlingar men också framväxten av implantat. Den finns en stark personlig historiebeskrivning av hur Per-Ingvar Brånemark studerade blodflödet i benvävnad på 50-talet. Han kunde förvalta bifyndet att benvävnad och hylsan av titan hade förenats när experimenten var avslutade. Detta sidofynd ger i dag möjligheter till behandling av tänder och andra implantat.

Klinge lägger bokens tonvikt på tandlossning, vilket speglar samtidens tandsjuklighet i den vuxna befolkningen, där man räknar med att 40 procent (!) av alla över 50 år har denna sjukdom. Bakterier och infektionshärdar står i fokus i beskrivningar av tandfickornas djup och utbredning. Det finns dock ett sunt fokus på mekanisk rengöring snarare än antibiotika och desinficering. Det är det kirurgiska och hantverksmässiga i tandvården som framhålls i denna del av boken.

I den sista delen av boken tas ett större grepp kring frågan om munnen som en del av kroppen. Författaren, specialisten på parodontologi, sträcker på sig, tar av sig munskyddet och blickar nu ut över hela det medicinska landskapet. Det görs delvis med en medicinsk-historisk tillbakablick till förra sekelskiftets fokalinfektionslära. Då ansågs att ett infektionsfokus kunde orsaka många andra sjukdomar.
Miljontals tänder extraherades på grund av detta antagande och läran hamnade i vanrykte. I dag kommer emellertid tankegångarna om samband mellan parodontit och lung-, hjärt- och kärlsjukdomar, graviditet, diabetes och reumatoid artrit, RA, tillbaka. Det är som vanligt svårt att skilja tidssamband från kausala samband. Författaren ger sig dock i kast med att bena ut frågan om gemensamma riskfaktorer, bakterierna i tandköttsfickan och effekten av att ha ett kroniskt sår som svämmar ut bakterier i blodet.
Boken »Munnen« vore inte skriven av en tandläkare om den inte slutade med munhygieniska råd som bland annat rör dålig andedräkt. Det finns också kortare ekonomiska, försäkringsmässiga och estetiska aspekter på vad som kan och bör göras i dag.