Antalet fysiologiböcker som studenter inom vårdyrken och biomedicinska ämnen kan välja mellan är numera stort. För studenter på läkarlinjen finns i dag cirka fem välrenommerade läroböcker dominerade av det engelska språket medan antalet textböcker inom fysiologi på svenska är begränsat till ett fåtal, huvudsakligen avsedda för vårdyrken and­ra än läkaryrket.
Som komplement till de större fysiologiböckerna har läkarstudenter sedan länge använt en kompendieliknande bok, den klassiska Silbernagl & Despopoulos »Color atlas of physiology«, en volym mer anpassad till fickan och repetition av fysiologiämnet. Till skillnad från den stora mängden läroböcker har denna bok varit den dominerande i sitt slag. Det är därför intressant och lovvärt att Liber nu vågat sig på en översättning till svenska av en konkurrerande tysk bok i samma format, »Fysiologisk bildordbok«.

Boken är upplagd i stort som en klassisk fysiologibok med inledande kapitel om cellen med tillhörande kemiska och fysikaliska grundbegrepp. Man har sedan sammanfört neuronets egenskaper i ett separat kapitel där jonkanalernas egenskaper ingår. Nervsystemet avhandlas sedan i ytterligare 5 kapitel varav ett avhandlar muskelvävnad. Att på detta sätt hålla samman nervsystemet är rationellt utifrån hur kurserna i dag ser ut, med en ofta separat neurokurs.
Sedan presenteras övriga organsy­stem i traditionell ordning i totalt 18 kapitel, vilket ger en föredömlig överskådlighet. Inför varje kapitel har man också lagt till en fallbeskrivning för den intresserade. Dessa är väl genomtänkta och presenterar olika sjukdomstillstånd som i det stora flertalet kapitel väl ansluter till innehållet även om några, till exempel Bartters syndrom, inte tillhör det som den blivande läkaren möter särskilt ofta. I en repetitionssituation är de lätta att hoppa över, men ger en utmärkt koppling mellan teori och klinik. En summering efter varje fall ger dessutom utmärkt inlärningsförstärkning. Genomgående i boken finns dessutom gott om faktarutor som kortfattat tar upp kliniska applikationer i anslutning till texten.

Faktamässigt rymmer boken med råge det som krävs för det stora flertalet kurser inom fysiologiämnet, även om enskilda ämnesföreträdare kan ha synpunkter på innehållet. För egen finner jag framställningen vad gäller sinnesfysiologin och ytterligare några avsnitt utmärkt och mycket väl överensstämmande med kursplanen för läkarstudenterna. Ett område som saknas är syntesen av proteiner via DNA/RNA – men jag tycker inte det är någon avgörande nackdel. Det området brukar sällan tas upp inom fysiologikurserna.
Layouten har gjorts så att den förklarande texten har lagts på vänstersidan och det tillhörande bildmaterialet är placerat på den högra sidan, vilket ger innehållet en mycket bra lättillgänglighet och underlättar inlärningen. Texten är mindre än i vanliga textböcker, vilket är en nödvändighet för att innehållet ska få plats, men bör inte utgöra något hinder för det stora flertalet studenter. Man måste ge en eloge till det arbete som lagts ner på att göra bilderna tydliga och lätttillgängliga. De är faktiskt riktigt bra.
Jag måste erkänna att jag är mycket förtjust i boken och tror att den kommer att utgöra en svår konkurrent till Silbernagl et al – delvis på grund av den svenska texten.