L W Sumner, filosofiprofessor i Toronto, har skrivit en bok om dödshjälp. Den är genomarbetad, välstrukturerad, klar och ur vetenskaplig synpunkt »up to date«. Språket flyter fint i Anna Holmqvists svenska översättning. Sumner diskuterar centrala begrepp, distinktioner och argument i den etiska och juridiska debatten om olika former av dödshjälp. För en lång tid framöver kommer detta att vara det grundläggande arbetet om dödshjälp.

Det är viktigt att skilja mellan olika former av dödshjälp, eftersom relevansen av argumenten för och emot inte är oberoende av dessa distinktioner. Men alla läsare har kanske inte tålamod nog att gå igenom Sumners noggranna diskussion av olika dödsbegrepp, skilda kriterier för död, relationerna mellan dem, vad som utgör livets värde, och därmed vad man berövas genom döden, även om detta avsnitt innehåller viktiga utgångspunkter för hans resonemang. En del läsare kastar sig nog hellre direkt in i kapitlen om etiska och juridiska aspekter på dödshjälp.
Omständigheter av betydelse i de konkreta situationer som kan ge upphov till diskussion om förutsättningarna för olika former av dödshjälp är hur mycket och hur länge patienten förväntas lida, vilka medel som de facto står till buds för att lindra detta lidande samt patientens möjligheter att göra ett informerat val. Svaren på frågorna är delvis empiriska, delvis beroende av hur nyckelbegrepp definieras – men givetvis också av vilka värderande utgångspunkter som väljs, och hur dessa värden balanseras mot varandra.

När det gäller etiken bakom olika ställningstagande spelar patientens autonomi (rätt att bestämma över sitt eget liv), patientens välbefinnande och läkarens avsikter liksom välgrundade förväntningar om vad insatt eller utsatt behandling kommer att leda till – samt relationen mellan dem – en central roll. Välbefinnande kan graderas, beslutsförmåga likaså, och patientens beslut kan ha effekter på patientens välbefinnande. Autonomin har sina förutsättningar och gränser liksom välbefinnandet har sitt pris. På något sätt måste därför dessa värden balanseras mot varandra.
Med rätta påpekar Sumner att man mycket väl kan anse att det finns situationer där det är etiskt försvarbart för läkare att påskynda dödens inträffande och ändå vara osäker på hur den juridiska regleringen bör ske. Lagstiftning bygger ofta på etik, men nya frågor tillkommer när en praxis ska regleras, till exempel möjligheten att upprätthålla klara gränser, fastställa rimliga sanktioner, och kostnaderna för lagstiftningen. Kommer kontrollen att fungera? Riskerar dödshjälp att missbrukas? Sådana frågor måste varje seriöst förslag till lagstiftning ha tänkt igenom och ha ett svar på.
Den policymall för dödshjälp som skisseras vilar på de medborgerliga dygderna medlidande och respekt. Policyn försvaras mot en rad invändningar som framförts, inte sällan på basis av spekulativt eller tunt empiriskt underlag, om risk för missbruk och misstag, om att olika grupper i samhället skulle missgynnas, om att funktionshindrade skulle känna sig pressade att begära eutanasi för att inte ligga samhället eller anhöriga till last och så vidare.
Sumner går igenom de fakta som finns och diskuterar på ett föredömligt klart sätt vilka slutsatser det är rimligt att dra av dem.

Boken behövs i den svenska debatten. Vård i livets slutskede behöver bli föremål för en offentlig och politisk debatt, som inte utesluter några metoder att lindra lidande. Boken bör vara praktiskt användbar även som utgångspunkt för vidare- och efterutbildning liksom givetvis för universitetsstudier. Den redovisar ett faktaunderlag som är viktigt att beakta i all seriös debatt i frågan. Målgruppen är inte bara läkare, patienter och anhöriga – alla människor har anledning att reflektera över dessa frågor och ta ställning till dem.


»Dödshjälp. Etiska och juridiska aspekter«
Författare: L?W Sumner