Livsstilen och sjukdomarna

Den drygt 340 sidor långa boken »Levnadsvanor« är enligt pressmeddelandet från Studentlitteratur den första i sitt slag i Sverige. Boken har professor emeritus Stephan Rössner, Karolinska institutet Stockholm, som huvudredaktör och är en försvenskning av en australiensisk bok där Gary Eggers och Andrew Binns är medredaktörer. Boken benämns »En klinisk handbok« på omslagets underrubrik och innehåller en bred repertoar av olika aspekter på levnadsvanor och deras koppling till såväl somatiska som psykiska sjukdomar. Exempelvis finns inte bara kapitel om fysisk aktivitet och nutrition utan också »Allt du har velat veta om motivation«, »Den som sover syndar inte« och »Livsstil och munhälsa: vilda djur använder inte tandtråd«. Nästan alla kapitel avslutas med en ruta med rubriken »Klinisk handläggning« där kapitlens råd sammanfattas.

Huvudämnet som boken omfattar har naturligtvis hög aktualitet. Men i kapitlet »Näringslära för icke-nutritionisten« framhävs traditionalistiskt mättat fett som något som »genomgående visats ha de mest aterosklerosframkallande egenskaperna« och man förespråkar istället kolhydratrik lågfettkost med enbart 25-30 energiprocent från fett som »den bästa rekommendationen«. Den kost med lågt innehåll av kolhydrater som enligt SBU-rapporten från 2013 »Mat vid fetma« är effektivare (dubbla viktnedångseffekten av strikt lågkolhydratkost) än lågfettkost för viktnedgång i upp till 6 månader nämns inte alls i detta kapitel men SBU-rapporten finns med i en allmän litteraturlista i slutet av boken. I samma kapitel beskrivs alkohol som »en form av kolhydrat«, vilket naturligtvis är helt felaktigt. I kapitlet om ”Det metabola syndromet och diabetes” finns en annan felaktighet. Gerald Reaven, fadern till detta syndrom, påstås ha tagit avstånd ifrån detsamma. Men vad som egentligen diskuteras i de citerade artiklarna är något helt annat, nämligen huruvida fastställandet av diagnosen metabolt syndrom i sig innebär någon extra klinisk nytta utöver att behandla de enskilda ingående komponenterna separat.

I »Levnadsvanor« informeras om den välkända minskade diabetesincidens som kan erhållas av viktnedgång med lågfettkost i kombination med ökad fysisk aktivitet. Men att LOOK-Ahead studien, som hade statistisk styrka att påvisa effekt på kardiovaskulär sjuklighet av just sådana interventioner inte fann någon sådan effekt alls i ett randomiserat upplägg på 5145 patienter med diabetes i hela 10 år [1] diskuteras inte. Inte heller PREDIMED studiens resultat tas upp, trots att den påvisade mindre kardiovaskulär sjuklighet och död, samt halverad diabetesincidens, när man jämförde den i »Levnadsvanor« rekommenderade lågfettkosten med en betydligt effektivare medelhavskost i ett randomiserat prospektivt upplägg [2].

När detta skrivs har Stephan Rössner relativt nyligen föreslagit på DN debatt (december 2013, http://www.dn.se/debatt/vi-maste-ta-en-paus-i-den-meningslosa-kostdebatten/), att vi bör sluta med att ge kostråd överhuvudtaget. Han sammanfattar med att »…vi behöver inga fler böcker«, eftersom följsamheten till kostråd ändå är så dålig. Dessa tankar, som han uppenbarligen härbärgerar, hade också varit intressanta att ha fått inkorporerade i boken »Levnadsvanor«.