Nyttigt och aktuellt.
Den nya patientlagen betonar vikten av god kommunikation mellan läkare och patient. Det har fått SBU att översätta och adaptera den engelska boken »Testing treatment« (2011) skriven av tunga företrädare för evidensbaserad medicin (EBM), såsom Ian Chalmers.
Boken är en lättläst, aktuell och välskriven sammanfattning av grunderna för EBM med betoning av de faktorer som leder till osäkerhet kring behandlingseffekter, och hur detta kan kvantifieras och hanteras kliniskt. Exempel på metoder som införts med bristande evidens, publikationsbias, risker för systematiska fel i randomiserade studier och problemet med tillit till p-värden är rikligt beskrivna och pedagogiskt analyserade.
Men för den läsare som följt framväxten av EBM, allt sedan Läkaridningens långa serie om ämnet, finner dock inget nytt. Och för de studenter, ST-läkare och doktorander som fördjupat sig i Thrisha Greehalghs utomordentliga bok »How to read a paper. The basics of evidence-based medicine«, gärna kompletterad med »Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår« av Jörgen Nordenström, bidrar inte denna bok med ny eller viktig kunskap.
Något förvånande dyker på slutet upp kapitel som starkt ifrågasätter nuvarande system för etikprövning av klinisk forskning och behov av deltagarinformation i studier. Det är oklart om detta ska tolkas som SBU:s ståndpunkt. Avsnittet kunde ha utgått då det känns mer som ett polemiskt inlägg i en debatt som bättre kunde föras t ex på Läkartidnings debattsidor.
Så vem är boken skriven för? Det framgår inte men mellan raderna anar jag att en målgrupp bestående av välinformerade patienter, patientorganisationer och kanske också politiker och tjänstemän inom sjukvården – och här bör den kunna fylla en lucka. Däremot har den lite att erbjuda den medicinska professionen.
