Så har nu boken kommit som många kardiologer i Sverige efterlängtat! I »Svensk kardiologi – en historiebok«, ett initiativ från Svenska kardiologföreningen med S. Bertil Olsson som ordförande i Redaktionskommittén, får vi för första gången en samlad bild och historiebeskrivning av hur kardiologin i Sverige utvecklats från 40-talets efterkrigstid och framåt.

Gustav Nylin, ansedd som den svenska kardiologins fader, var med och startade den »Cardiologklubb« som blev förlagan till Svenska kardiologföreningen som bildades 1965. Han blev sedermera den första presidenten i European Society of Cardiology. Andra tongivande pionjärfigurer var Lars Werkö, Gunnar Biörck, Viking Olof Björk, Ed Varnauskas, och Bengt W Johansson med flera som alla porträtteras, och man får en intressant inblick i hur allting började.

Boken, som är skriven av många av Sveriges mest namnkunniga kardiologer, ger läsaren en inblick i de medicinska framsteg som gjorts inom hjärtsjukvården, utredning och behandling av kranskärlssjukdom, arytmivård, hjärtsvikt och medfödda hjärtfel. Sverige stod för en imponerande utveckling inom hjärtkirurgin av både barn och vuxna, med många galjonsfigurer bakom innovationer, t ex hjärt-lungmaskinen, Björk-Shiley-klaffen samt innovationer inom hjärttransplantationsområdet, vilket väl beskrivs i boken.  

Den första pacemakern i världen implanterades av Åke Senning 1958, vilket blev startskottet för en otrolig utveckling till den högteknologiska och utbredda verksamhet vi har idag, vilket beskrivs i ett avsnitt. Ett annat berör ekokardiografins utveckling, där pionjärerna Inge Edler och Helmuth Hertz var helt tongivande under 50-talet och man får följa utvecklingen de följande decennierna.

Nya tekniker som datortomografi, isotopdiagnostik, PET och magnetkameratekniker för att förbättra bilddiagnostiken av hjärtat berörs också.  Svenska bidrag till kardiovaskulär läkemedelsutveckling har varit betydande de senaste 40 åren och som tagits fram i nära samarbete med akademiska forskare vilket satt Sverige på kartan.    

De svenska kardiologiska kvalitetsregistren och deras betydelse som bidragit till den allt mer förbättrade hjärtsjukvården i Sverige tas upp i ett kapitel. Pionjärinsatserna av Lars Wallentin och Ulf Stenestrand, som skapade Riks-HIA som sedermera utvecklats till Swedeheart, har haft oändlig betydelse. Utvecklingen under de senaste 10 åren mot ett allt viktigare forskningsinstrument som idag även omfattar möjligheten till randomiserade registerstudier kan inte nog understrykas där Sverige blivit ett internationellt föredöme. 

Utvecklingen av PCI vid kranskärlssjukdom beskrivs ingående. De segslitna revirstriderna mellan kardiologer och radiologer kring vem som skulle utföra kranskärlsundersökningar och interventioner som ballongvidgning beskrivs och är idag historia. Utvecklingen av prevention och epidemiologisk forskning tas också upp.

Sammanfattningsvis ger boken en utmärkt översikt av kardiologins utveckling i Sverige och det är faktiskt imponerande vilka betydelsefulla bidrag som svensk kardiologi tillfört, sett ur ett internationellt perspektiv. Förhoppningsvis får vi vara med om en lika fin fortsättning under nästa halvsekel. Vi har all anledning att känna oss stolta över den svenska hjärtsjukvårdens historia.