Nyktert om världens mest använda drog.
Det misstänkta sambandet mellan rökning och lungcancer belades första gången år 1939 av Franz Hermann Müller i tyska Zeitschrift für Krebsforschung. Också den fortsatta forskningen kom från Tyskland. Men den tid det tog för kunskapen att nå allmänheten i väst blev flera årtionden längre på grund av det nordamerikanska tobaksmonopolets – Big Tobaccos – flitiga PR-arbete. Den tyska forskningen dömdes ut som nazi-vetenskap och rökning lanserades effektivt genom Hollywood, reklam och även som en ren hälsokur.
Hur många liv har inte detta kostat?
Big Marijuana är namnet på sjuksköterskan och författaren Pelle Olssons tredje reportagebok om världens mest använda narkotika. I delstaten Colorado i USA där cannabis legaliserats upprepar sig historien. Cannabis skadeverkningar, numera vetenskapligt väl dokumenterade, ifrågasätts eller förnekas av cannabislobbyns anställda armé av PR-folk och lobbyister. Delstatspolitiker från Colorado som intervjuas har dribblats upp på läktaren och tror fullt ut på myten om den ofarliga drogen. En drog som dessutom säljs som »medicin« i drygt 20 delstater för att bota eller lindra HIV, cancer, svåra smärtor och kramper. Populärkulturen har hittat sin motsvarighet till Marlboro man och en rökande Sean Connery som agent 007 i artister som rapparen Dr Dre och countrysångaren Willy Nelson (för att bara nämna två ur USA:s drogliberala kulturelit).
Men Pelle Olsson har större ambitioner med sin bok. Han tar oss med till Jamaica – ganjans förlovade land, till Portugal där myndigheterna avkriminaliserat det personliga bruket samt till en rad andra länder med varierande erfarenheter av hasch och marijuana.
Överallt intervjuar han såväl förespråkare som motståndare till cannabis. Mitt i detta virrvarr av åsikter träder den stora styrkan i boken fram: dess populärvetenskapliga upplägg. Varje påstående om cannabis skador stöds av en omfattande notapparat som hänvisar till vetenskapliga studier och officiell statistik. Den »lätta« drogens påverkan på ungdomars växande hjärnor, på den mentala hälsan och den ökade risken för bilolyckor dras fram i ljuset. I en cannabisdebatt som omgärdas av haschdimmor är detta en frisk fläkt.
